Människans identitet i det nya samhället byggs upp av det samspel hon etablerar med människor i sin omvärld.

För hundra år sedan kunde man leva hela sitt liv på en plats och i en bestämd social kontext. I dag ser sig inte individen längre i en bestämd roll eller position i samhället.  Hon är ständigt på väg.

Hon ingår dessutom samtidigt i många helt olika grupperingar och sammanhang.  Detta faktum har förändrat vår förståelse för hur människans identitetskänsla uppstår.

Numera inser man att människan löpande formar sig en egen bild av sig själv genom de interaktioner hon har med andra. Man blir så att säga till i det sociala sammanhang i vilket man agerar.

Varje människa befinner sig därmed i ett identitetsdilemma. Man måste både kunna känna igen sig som en särskild person genom sitt samspel med andra och ändå vara en del i flera olika gemenskaper genom den identitet som man där ges. Bilderna är aldrig konstanta utan måste ständigt bekräftas och förändras. I olyckliga fall kan man lätt ”förlora sig själv” när man drabbas av livsförändringar eller ställs inför situationer där man upplever sig behöva dagtinga med den ena eller andra av dessa båda bilder.

Den auktoritetstro och de stabila och bestämda sociala relationer som tidigare varit ett skydd för individers integritet har numera ofta förlorat sin kraft. De har istället många gånger blivit hindrande, förnedrande och förtryckande. Den forskning som görs och de resonemang som förs behandlar individer som stereotyper istället för de unika presoner – subjekt – som de faktiskt är.

Det finns därför en växande vrede i befolkningen mot vad många uppfattar som kränkningar utan att de riktigt kan uttrycka vari kränkningen består. Denna vrede tar sig ofta desperata uttryck som försvårar samarbete och konstruktiv samverkan.

Denna text kan laddas ner som pdf här

Tillbaka till artikelkategorier

___________________________________________

Om hälsovådliga identitetshot i det moderna samhället

av Bengt-Åke Wennberg och Monica Hane

Vad som kan vara hälsovådliga hot mot vår indentitetskänlsa känner vi alla till och har någon gång upplevt. Problemet i det moderna arbetslivet är att sådana ohälsorisker sällan kan diskuteras öppet och officielt även om de inofficiellt är väl kända bland de som är berörda. Anledningen till svårigheterna har visat sig vara tillämpningen av det tankesystem som följer med linjeorganisationen och som osynliggör ett sådant maktmissbruk.

Denna text, som är en bearbetning av en artikel av A Sayer, inventerar vissa kända identitetshot, som uppstår på grund av olämpliga maktutövningsstrategier. De strategier som leder till sådana hot är väl kända även om man inte talar om dem. De tillämpas ofta av kollegor, chefer, makthavare etc. Texten är avsedd att fungera som ett underlag för initiera samtal om detta tema.

Hela artikeln kan laddas ner som pdf här

___________________________________________

Det svaga politiska intresset för den personliga dataintegriteten

av Bengt-Åke Wennberg

Nationen Sverige har inte bara rätt att bestämma de regler vi har att rätta oss efter. Vihar också gemensamt skyldighet att på olika sätt se till att vi och andra medborgare inte utsätts för risker av olika slag. En risk som är synnerligen aktuell och som man – trots mängder med lagstiftning inte verkar kunna begränsa är risken för identitetskränkning och identitetsstöld.

I Sverige är den enskilda människan integritet en ”icke fråga”. Vi har lagar som skall skydda integriteten men som man struntar i när det passar. Jag illustrerar detta med den likgiltighet som visas för de identitetsstölder och de kränkningar som i dag är möjliga genom sociala medier och datalaring på internet.. Mad tanke på vårt kulturella arv är denna politiska likgiltighet oförståelig.

Artikeln i sin helhet kan laddas ner här

__________________________________________

Lärande och samhandling – samarbete, den obeaktade pedagogiska principen

av Karin Eklund och Bengt-Åke Wennberg

Artikeln bottnar i författarnas oro över förhållandena i vårt utbildnings- och forskningsväsen. Detta gäller inte minst den viktiga frågan om integrering av nytillkommande. SFI får ständig kritik. Kritiken möts vanligen med strukturella åtgärder som exempelvis omorganisationer, mer klassrumsundervisning, krav på mer resurser, lärarlegitimation, nya betygssystem, valideringsdiskussioner etc.

En fråga som inte mött så stor uppmärksamhet är att de existerande utbildnings-och forskningssystemen är uppbyggda på en berättelse som hämtats från industrisamhället. Detta har gjort att resonemang och åtgärder för att förbättra systemens verkningssätt fokuserar på ”produktivitet”, ”kvalitet” och ”ekonomi”. Därmed förlorar man ett mycket viktigt perspektiv – nämligen att utbildning och kunskapsgenerering också har en identitetsskapande och inkluderande aspekt.

Om verksamheterna organiseras och styrs på ett sätt som inte respekterar denna fundamentala aspekt av mänskligt liv, blockeras lärandet och kreativiteten. Artikeln beskriver grunddragen i hur dagens upplägg i vår moderna tid behöver kompletteras med andra åtgärder som tar hänsyn till just detta perspektiv.

Hela artikeln kan laddas ner som pdf här

___________________________________________

Frustration – ett nytt och ofta obeaktat stressymptom på vanmakt

Mycket skulle behöva förändras i vårt samhälle. Många förbättringsprojekt visar sig dock resultatlösa. De verkar till och med kunna leda till motsatsen till det man avsett trots att man följt de mest kända och etablerade koncept som man har kunnat finna, och anlitat de bästa konsulter och experter som funnits.

Istället för att skapa entusiasm så skapar insatsen passivitet och hopplöshet. Frustrationen och de våldsamma reaktionerna växer. Man kan fråga sig hur detta kan komma sig.

Mycket skulle behöva förändras i vårt samhälle. Många förbättringsprojekt visar sig dock resultatlösa. De verkar till och med kunna leda till motsatsen till det man avsett trots att man följt de mest kända och etablerade koncept som man har kunnat finna, och anlitat de bästa konsulter och experter som funnits. Istället för att skapa entusiasm så skapar insatsen passi-vitet och hopplöshet. Frustrationen och de våldsamma reaktionerna växer. Man kan fråga sig hur detta kan komma sig.

Hela artikeln kan laddas ner som pdf här

___________________________________________