Arbetsmiljörisker kan numera inte bara beskrivas i termer av ”krav och kontroll och socialt stöd” utan måste snarare beskrivas i termer av integritetsförluster och marginalisering.

Den starka individualiseringsprocess, som bland annat demonstreras av Inglehart och Welzels diagram, skapar just nu i Sverige speciella arbetsmiljöproblem. Samtidigt som medarbetare i verksamheten kräver självständighet och att få uppleva att man skapar kvalitet i arbetet så kräver finansiärer, intressenter och konsumenter allt mer av kontroll, stabilitet och säkerhet. Identiteten kan av denna styrning, precis som uven på bilden, helt enkelt suddas ut.

Att på detta sätt bli osynliggjord skapar ett dilemma för individen. Om de som på olika sätt vill kontrollera och utvärdera en verksamhet bygger sina styrsystem på algoritmer och formalia som känns främmande för de som skall utföra verksamheten så uppstår ett hot mot deras integritet.

Personer som strävar att göra ett gott jobb kan bli orättmätigt anklagade och personer, som fuskar, kan klara sig undan. De som vill förändra verksamheten mot det nya och ställa andra till svars för ett dåligt jobb kan uppfattas som störande och oönskade medan de som på samma sätt sätter sig emot de nya kraven kan uppfattas som motvalls och hindrande.

Psykosociala belastningar kan inte heller längre beskrivas särskilt meningsfullt i termer av relationen mellan arbetsgivarens krav och möjligheten till egen kontroll över utförandet eftersom arbetet inte längre struktureras på det gamla sättet. Numera är det istället också individens egna inbyggda krav att få göra ett ”professionellt och hedervärt hantverk”, och infrastrukturens möjlighet att göra detta möjligt för var och en, som står i centrum för arbetsmiljöarbetet.

I det nya organisatoriska landskapet uppstår därför svårigheter av en helt annan typ än tidigare. Dessa måste kunna hanteras i samklang med verksamhetens aktuella villkor för att de nu aktuella arbetssituationerna inte skall innebära orimliga belastningar på enskilda medarbetare.

I skärningspunkten mellan individens önskan om professionalitet och omvärldens och ledningens rättmätiga kontrollbehov finner vi många av de nya arbetsmiljöfrågorna. Okunnighet om den kontext medarbetaren agerar i och om de mänskliga begränsningar som är för handen skapar stora risker för rättsosäkerhet både för chefer och anställda.

Denna text kan laddas ner som pdf här

Tillbaka till artikelkategorier

__________________________________________

Tankar om medarbetarundersökningar

av Bengt-Åke Wennberg och Monica Hane

”När folk mår bra kan företaget gå bra” – är en rubrik i GP den 1 november 2010. ”Fikapauserna löser problemen” är en annan.

Av artikeln framgår att man ser arbetsmiljö som lika med personalvård. Artikeln visar således på hur snäv syn man numera har på arbetsmiljön och hur dåligt man kopplar de faktiska effektivitetsbristerna och ohälsan till så som verksamheten bedrivs.

Att enbart fokusera på personalvård – även om åtgärderna naturligtvis är värdefulla och nödvändiga – är en gammaldags paternalistisk inställning som man borde hålla sig för god för. Tillfrågade om hur de hanterar arbetsmiljöfrågor svarar de flesta företag att de systematiskt satsar på årliga medarbetarenkäter, arbetsplatsträffar och utvecklingssamtal. Tyvärr så visar det sig att dessa knyter an till industrisamhällets förhållanden. Man missar därför sannolikt de viktigaste och mest avgörande arbetsmiljöriskerna och effektivitetstjuvarna.

Eftersom de kartläggningsmöjligheter man har inte erbjuder ett bättre underlag än de gör har arbetsmiljö i dag blivit synonymt med personalvård. Det handlar om friskvårdssatsningar, trivselpengar, träningsinstruktörer, hälsoundersökningar, julluncher etc.

Man har med andra ord återgått till en gammal hederlig paternalism där arbetsgivaren som en god förälder skall se till sina barns välbefinnande. Denna atikel ger en alternativ syn på hur man kan se på saken och introducerar ett arbetssätt ”den diskursiva arbetsundersökningen” som på senare tid förfinats och arbetats fram av Lisbeth Ryden.

Hela artikeln kan laddas ner som pdf här

__________________________________________

Den nya tidens hälsorisker

av Monica Hane 

Denna text innehåller några ”hörnstenar” för diskussion om aktuella arbetsmiljörisker som vi i Samarbetsdynamik AB brukar utgå från.

Avsnitten handlar om:

•    Från frustration till total utmattning – reaktioner och situationer som vi vet kan innebära hälsorisker

•    Varför vi arbetar genom samtal – när det gäller kartläggningar, utvärderingar, inspektioner, verksamhetsutveckling och forskning.

•    Vi försöker skilja på stress och frustration

•    Verksamhetsfrågor som vi mötte förr – och nu

•    Från verksamhetsstyrning till överenskommelsestyrd verksamhet

•    Från ” arbetskraft till salu” till ” arbete som medel för självförverkligande” – och tillbaks igen?

•    Frustrationen vi möter bland professionella aktörer

•    Hur uppkommer samarbete, samverkan och samordning?

•    Direkt ledning, dirigering och indirekt ledning – och ledning som funktion i ” det goda samarbetet”.

Hela artikeln kan laddas ner som pdf här

____________________________________________

Frustrationen skapar destruktiva processer

av Monica Hane och Bengt-Åke Wennberg

För att kunna hantera friktioner i arbetslivet krävs samtal, men dessa kommer inte till stånd eftersom frustrationen skapar destruktiva processer som hindrar äkta och auten-tiska samtal. Situationen låser sig självt.

Artikeln kan laddas ner som pdf här

___________________________________________

Psykosocial arbetsmiljö i vår tid

av Monica Hane och Bengt-Åke Wennberg

I samband med det så kallade Krokomfallet, där en befattningshavare begick självmord och de anhöriga då anklagade arbetsgivaren för dålig arbetsmiljö, fick vi i några uppdrag anledning att …

Hela artikeln kan laddas ner här

___________________________________________