3. Vetenskapen behöver demokratiseras

Den nya världsbilden och den dynamiska karaktären av kosmos skapar problem för vetenskapandet

De flesta, som inte fundamentalistiskt lutar sig mot en gudstro och en allvetande makt, håller numera med om betydelsen av att skapa demokratiska samtal. Tanken på att kunna formulera världsreligioner och världsideologier, som alla människor ansluter sig till, har i ljuset av senare års erfarenheter visat sig vara orealistiska.

Numera hyllas yttrandefrihet och individualitet istället. Problemen uppstår när man inom ramen för en denna nya individualistiska föreställning skall kunna nå fram till nödvändiga överenskommelser och samsyn. Ett misslyckande leder till auktoritära och totalitära styrelsesätt.

Tanken har tidigare varit att vetenskapen skulle kunna vara till hjälp. “Forskningen” skulle kunna ge opartiska och objektiva svar. Den skulle kunna ge besked om hur det “är”. Denna tanke bygger emellertid på Einsteins föreställning om verkligheten som ett korsord eller ett pussel där man lägger bit efter bit för att sedan se hela bilden.

De nya rönen om verklighetens dynamiska karaktär och kvantmekaniken har gjort denna tanke helt föråldrad. Många vetenskapliga försök visar därför att de övergripande resonemang man numera producerar inom vetenskapen inte är tillräckliga för att just i det enskilda fallet komma fram till goda val och beslut. Det faktum att man exempelvis funnit ett samband mellan rekryteringen till försvaret och den lön man betalar är exempelvis inte en tillräcklig information för att hantera rekryteringen av personen Johan på ett lämpligt sätt. Det räcker inte att man har en hel uppsättning sådana samband. Fallet “Johan” kan inte tillfredsställande beskrivas enbart med sådana statistiska variabler.

Svårigheterna att hantera enskilda fall och skeenden verkar istället bottna i att vi är fångade i ett språkbruk, och i framställningsformer, som utgår från antagandet att en utomstående observatör skulle kunna presentera objektiva och oberoende påståenden som är “sanna”. Sådana påståenden är förstås sällan “helt fel” men de är ofta inadekvata när vi för varandra vill presentera och förklara egna erfarenheter och olika skeenden för att komma fram till kloka beslut i de unika samspelssituationer vi hamnar i.

För att bli goda medborgare måste vi numera istället skaffa oss en ”narrativ föreställningsförmåga” – det vill säga en förmåga att utan förvrängningar sätta oss i andras ställe, att vara intelligenta läsare av andras historia och att förstå de känslor, önskningar och begär som andra kan uppleva.  Utan denna förmåga är möjligheterna för var och en att förstå och ta ställning till det som händer i världen mycket små. Därmed blir allas våra möjligheter att medverka till en konstruktiv organisering av företag, institutioner och verksamheter i dagens samhälle också allt sämre.

Denna introduktion kan laddas ner som pdf här

Tillbaka till artikelkategorier

__________________________________________

Flera av de artiklar som finns i artikelkategori 1 kan också anses tillhöra denna kategori.

Du kan läsa dessa artiklar under denna länk

___________________________________________

Research partnerships

För att få till stånd ett relevant empiriskt material som tar hänsyn till de interaktiva fenomenen och människors beroende av den existerande doxan använder vi ett arbetssätt som kallas “Research Partnerships” som vi hämtat från Dorothy Stock Whitaker och Galvin Withaker.

Dorothy och Galvins beskrivning av arbetssättet kan laddas ner här

_________________________________________

Henpower – ett exempel för att försöka förstå tankefigurerna bakom de etablerade metodologiska kraven på evidens-basering.

För att inse nödvändigheten av att finna alternativa former för att skapa ett empiriskt material är det viktigt att försöka förstå begränsningarna i de etablerade metoderna för evidensbasering. Monica Hane använder i detta exempel den utvärdering som gjorts av så kallad hönsterapi som blivit populär på äldreboenden. Särskilt utbrett i England. Beskrivs i tidningar och i Sveriges Radio som ” a cracking new therapy”.

Monica Hanes artikel kan laddas ner som pdf här

__________________________________________

En tidigare icke uppmärksammad dimension i en framgångsrik arbetsterapeutisk behandling

I en studie för Förbundet Svenska Arbetsterapeuter användes Research Partnerships och abduktiva analyser för att förstå varför vissa arbetsterapeutiska behandlingar blev framgångsrika. Artikeln publicerades i en välkänd vetenskaplig tidskrift. Men då metodologin skiljde sig från vad som ingick i de etablerade metodologiska kraven var det svårt att få resultaten accepterade trots att den dimension som lyftes fram uppfattades som central av arbetsterapeuterna själva.Förhållandet att dimensionen var ouppmärksammad skapade allvarliga samarbetssvårigheter, försämrad kvalitet, arbetsmiljöproblem och fanflykt av kvalificerade medarbetare.

En svensk introduktion till artikeln kan laddas ner som pdf här

__________________________________________

Vilka rationaliteter använder vi för social koordinering?

I den tidigare artikeln redovisades den dimension i arbetsterapeutisk behandling som var obeaktad. Denna dimension hade att göra med behovet av samordning av olika åtgärder gentemot patioenten. Att åstadkomma denna samordning uppfattades av arbetsterapeuten som en del av dennes arbete. Samma sak gäller inom många flera yrkesområden. Många professionella aktörer måste, i de situationer de är satta att hantera, förstå de mönster som uppkommer, medverka till att med hjälp av de som blir berörda av dem utforska dem och samtidigt förmedla information om möjligheter och svårigheter med dem. Först då kan de olika aktörerna medverka till att dett sammantagna resultatet blir gott.

Artikeln kan laddas ner som pdf här

__________________________________________

Slutet för maskinmetaforen – när tilliten till det tekniska språkbruket sviktar

Ovanstående artiklar beskriver hur de konventionella resonemangen missar de viktiga dimensionerna i många kvalificerade tjänsteyrken. Detta beror på att man är fångad i en maskinmetafor som hämtats från det industriella samhället. Vi har fått ett tekniskt språkbruk som osynliggör viktiga kunskaper och erfarenheter.

Artikeln kan laddas ner som pdf här

___________________________________________

Om att förmedla sociala erfarenheter genom exempel

En fråga som nästan omedelbart inställer sig efter att man förstått problemen med maskinmetaforen och det “platta” språk vi numera har, och som inte kan förmedla kunskaper om interaktiva skeenden, är hur då sådan kunskap skulle kunna vinnas, dokumenteras och förmedlas. I denna artikel spekuleras över om det kan ske genom “goda exempel”.

Artikeln kan laddas ner som pdf här

__________________________________________

Samarbetets outnyttjade kunskapskapital

Allt handlar i dag om ekonomi. Men ovanstående studier visar att ledare och ekonomer har missat möjligheten att exploatera ett viktigt kapital – kunskapskapitalet i det interaktiva samarbetet. Det projekt vi gjort för Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) visar hur detta kunskapskapital kan omsättas i gemensam nytta och därmed också på sikt i reda pengar och en större välfärd.

Artikeln kan laddas ner som pdf här

_________________________________________