6. Ett nytt organisatoriskt landskap

Allt fler arbetar samtidigt i flera olika multiprofessionella team och grupperingar med medarbetare från olika verksamheter och olika huvudmän.

Den tjänstedominanta logiken är en direkt konsekvens av de förändringar i samhället som vuxit fram sedan den industriella revolutionen. Den är inget “koncept” eller en ideologi, som någon makthavare har hittat på. Det är ett sätt att försöka hantera den förändring av människors syn på sig själva och varandra som vuxit fram under de senaste hundra åren. Det sätt på vilket man måste samverka bryter mot de tidigare hierarkiska principer man arbetat efter. Detta är tydligt när man hör och läser berättelser från arbetslivet.

Den formella och hierarkiska organisationsform som tidigare var lämplig passar helt enkelt inte som struktur för de samarbeten som nu måste etableras. Allt fler medarbetare arbetar i flera team samtidigt och i konstellationer som sträcker sig över både organisations- och yrkesgränser. Det blir allt mer omöjligt för en chef att ensam hålla kontroll på arbetet.

Detta nya organisatoriska landskap finns beskrivet i många böcker, exempelvis i “Bortom tankefällan” av Dahlsvall och Lindström, och i vår Abonnemangsrapport nr 92 – Från frustration till total utmattning.

Detta nya organisatoriska landskap ställer tidigare ansvarsbegrepp på huvudet. Gamla sätt att påverka verksamheten fungerar inte längre och helt nya arbetsmiljöproblem och effektivitetstjuvar väser fram. Det krävs en helt ny organisatorisk infrastruktur för att göra det möjligt för medarbetare att kunna hantera sina uppdrag och de svårigheter som uppträder i detta nya organisatoriska landskap.

Denna text kan laddas ner som pdf här

Tillbaka till artikelkategorier

___________________________________________

Några reflektioner kring samtal som organisatoriskt verktyg

av Bengt-Åke Wennberg och Monica Hane   

Det sägs att konkurrens och konkurrensutsättning ökar kvalitet och effektivitet. Efter vad vi sett, när det gäller olika samhällsfunktioner som elförsörjning, telefon, skola, omsorg och vård, så har denna tanke inte alltid förverkligats. Det som konkurrensutsatts har istället ofta blivit dyrare och sämre.

Vi vill i denna text därför ta en helt annan utgångspunkt. Vi menar istället, utifrån våra många år inom området, att samarbete mellan självständiga, professionella aktörer kring olika angelägna uppgifter och samhällsfunktioner har en enorm potential som inte utnyttjas.

Samarbete, och inte bara konkurrens, borde därför främjas genom olika åtgärder i företag och samhälle. Dessa åtgärder består i första hand av samtal.

Hela artikeln kan laddas ner som pdf här

___________________________________________

Om utforskande samtal

av Bengt-Åke Wennberg

När jag var aktivt verksam som organisationskonsult på 1970-talet tillhörde jag ett skrå av konsulter som arbetade med organisationsutveckling. Det fanns inom skrået olika uppfattning om vad som var meningen med våra insatser.

En grupp menade att våra insatser handlade om att göra verksamheterna mer effektiva i vad de redan gjorde. Jag och andra menade att våra insatser skulle bidra till att göra organisationerna mer intelligenta så att individerna i dem allt bättre kunde hantera hot och yttre förändringar och därigenom återskapa, anpassa och förändra organisationens självständighet och särprägel trots yttre och inre påfrestningar. Jag och mina kolleger såg då organisationer och sociala system som väsen med eget liv. De formades av självständiga människor och levde i ett socialt system av självständiga människor.

Hela artikeln kan laddas ner som pdf här

___________________________________________

Den svenska modellen för organisationsförändringar

av Bengt-Åke Wennberg och Lars Bentell

De argument som olika förändringsförslag bygger på bör, just här i Sverige, vara tillräckligt klargörande och trovärdiga för att kunna ligga till grund för sakliga överväganden och diskussioner med alla som berörs. Att kräva att andra skall gå med på ett förslag för att ”några andra” lyckats med att arbeta på detta sätt räcker inte som argument i en svensk diskussion. Här vet man att alla verksamheter är olika och vill knyta an till sin egen produktionserfarenhet.

Genom att ge ett alternativ (swarm theory) till resonemang byggda på linjeorganisationen, öppnar denna artikel upp för en diskussion av organisationsförändringar som är mer i takt med den svenska traditionen än de anglosaxsiska modeller som numera används. Så här skriev en deltagare till oss.

Vi håller just nu på med “LEAN-implementering”.  I detta har artikeln känts väldigt befriande. Liknelsen med myrsamhällen och myrstigar köpte jag direkt. Vissa förändringar vi gjort hos oss har ej tagit hänsyn till inarbetade informella kanaler i systemet.

Vi har upplevt hur man försöker lösa dilemmat, som uppstår med linjeorganisationstänkande i kombination med decentraliseringar, med hjälp av “bättre ledare”. En konsekvens blev att man helt enkelt förträngde den yrkeskompetens som var nödvändig. Detta fick katastrofala följder.

Hela artikeln kan laddas ner som pdf här