8. Pull istället för push

Dagens planer och direktiv bygger på en föråldrad syn (X) på vad som motiverar medarbetare (Y) – Varje verksamhet behöver beskrivas som ”pull” snarare än ”push”.

Numerisk styrning och automation har gjort det möjligt att samtidigt massproducera helt olika detaljer i samma maskin. En hög volym kan då produceras under kort tid utan att produkterna behöver vara identiska med varandra. Produktionsmoment kan också styras på avstånd.

Två viktiga variabler som tidigare begränsat all produktion, tid och rum, har därmed fått en annan betydelse än de hade förr. Individerna måste nu själva samordna produktionen utan att förlora i kvalitet, kapacitet och effektivitet.

Flexibiliteten gentemot tidigare organiseringsformer kan då ökas genom att kombinera tekniken med mänsklig hantverksskicklighet, kunnighet, samarbetsförmåga och omdömesförmåga. Om detta kan åstadkommas så finns det knappast några praktiska gränser för vad som kan göras.

Genom att inse dessa möjligheter kunde Toyota på sin tid kundorientera sin produktion. Varje kund kunde beställa sin variant av bil och flera varianter kunde samtidigt finnas på linan. Detta medförde en revolution i produktionstekniken. Istället för att göra planer där varje modell producerades i ett visst antal kunde man nu skapa en produktion där flödet ständigt anpassade sig till den modell som skulle levereras.

De nya styrningsprinciperna kom att kallas pull. I den gamla principen ”push” planerades produktionen i förväg i det antal lika enheter som skulle göras. De ”trycktes” fram i linan. I den nya produktionen ”pull” så ”beställdes” varje operation av de som fanns senare i kedjan och därför närmast kunden. Produktionen ”sögs” fram.

Denna nya princip har inneburit en revolution i sättet att organisera och planera produktion och tjänster. Denna nya logik bygger emellertid på att medarbetarna tillerkänns en ökad självständighet och autonomi vilket är helt i linje med tidsandan. Då arbetsformen pull egentligen är den enda tänkbara i ett modernt tjänstesamhälle skapar den gamla produktdominerade organiseringslogiken därför i dagens arbetsliv allvarliga samarbets-, effektivitets och arbetsmiljöproblem.

Denna text kan laddas ner som pdf här

Tillbaka till artikelkategorier

___________________________________________

Lean produktion – en ”svensk” framgångsmodell eller en återgång till taylorismen?

av Bengt-Åke Wennberg

I diskussioner som förs om praktikdriven forskning dyker det då och då upp frågan om ”koncepts”. Koncepts uppfattas då som ett sätt som enligt många praktiker skiljer sig från vetenskapens mer teoretiska och abstrakta sätt att hantera kunskap och kunnande. På frågan om vad man såg som angeläget för forskningen att belysa när det gäller humanistisk processtyrning har många fackliga företrädare lyft fram ”lean produktion” som ett viktigt praktiskt alternativ.

Vad man då inte alltid tänker på är att också koncepts som lean produktion bygger på en typ av ventenskaplighet – nämligen Scientific Management, Taylors paradnummer. Att vara ”praktisk” blir då detsamma som att rekommendera ”taylorism”. Denna artikel beskriver denna problematik

Hela artikeln kan laddas ner som pdf här

___________________________________________

Istället för koncept

av Bengt-Åke Wennberg

Den 18 januari samtalade vi med Katarina Olander och Jan Andersson om deras syn på sitt arbetssätt ”Open design” och varför de uppfattar att ”Koncept” riskerar att försvåra en färändring snarare än underlätta den. Det visade sig att deras resonemang kunde knytas till en mängd andra modeller och praktiaka erfarenheter som gav en bra bild av arbetssättet.

Hela artikeln kan laddas ner som pdf här

___________________________________________

Organisationsutveckling med fokusgrupper

av Bengt-Åke Wennberg

De flesta håller med om rimligheten i de utgångspunkter som presenterats av oss i våra texter. Problemet uppstår när de i praktiken vill pröva analyser och resonemang som är kongruenta med dem. Denna svårighet är varken en moralisk, en etisk eller en personlighetsfråga. Den är en kunskapsfråga. Att man inte hittills kunnat förvärva denna kompetens är en brist i vår kultur.

För att lyckas krävs att man gemensamt – i den grupp där man arbetar – har övat upp något som kan kallas ”narrativ föreställningsförmåga”. Det vill säga förmågan att utan förvrängningar sätta sig in i andras ställe, att vara intelligenta läsare av andras historia och att förstå de känslor, önskningar och begär andra kan uppleva.I denna artikel beskrivs grunderna för aktiviteter med vilka en sådan utveckling kan uppnås.

Hela artikeln kan laddas ner som pdf här

___________________________________________

Några reflektioner kring samtal som organisatoriskt verktyg

av Bengt-Åke Wennberg och Monica Hane

Det sägs att konkurrens och konkurrensutsättning ökar kvalitet och effektivitet. Efter vad vi sett, när det gäller olika samhällsfunktioner som elförsörjning, telefon, skola, omsorg och vård, så har denna tanke inte alltid förverkligats. Det som konkurrensutsatts har istället ofta blivit dyrare och sämre.

Vi vill i denna text därför ta en helt annan utgångspunkt. Vi menar istället, utifrån våra många år inom området, att samarbete mellan självständiga, professionella aktörer kring olika angelägna uppgifter och samhällsfunktioner har en enorm potential som inte utnyttjas.

Samarbete, och inte bara konkurrens, borde därför främjas genom olika åtgärder i företag och samhälle. Dessa åtgärder består i första hand av samtal.

Hela artikeln kan laddas ner som pdf här

__________________________________________