En autonom aktör som värnar sin integritet vill känna sig kapabel att skapa livskvalitet.

De förändringar vi här berättat om har satt djupa spår i människans självbild. Vi uppfattar oss själva och varandra på ett helt annat sätt än vi gjorde för hundra år sedan. Sverige ligger högst upp till höger i diagrammet.

Den moderna människan ser sig således allt mer som en självständig aktör, som väljer sitt sätt att medverka i olika sammanhang Hon är en person som kan bli ställd till svars för sitt handlande och som därför också måste vara beredd att förklara sina överväganden. Hon är också en person som ställer krav på andra. För att få ingå i en arbetsgemenskap måste man exempelvis kunna göra sig betrodd. Man måste visa sig solidarisk, det vill säga visa att självständigheten inte kommer att bli ett problem för samarbetet.

Denna nya bild av oss själva och dessa nya krav gör det nödvändigt att ifrågasätta många av de resonemang, som vi sedan länge använt för att analysera våra relationer, vårt arbetsliv och våra aktuella arbetsförhållanden. Vi kan inte längre typifiera individer och se dem som stereotyper. Studierna måsta ta hänsyn till att de är självständigt väljande och unika människor.

Denna förändring av vår kollektiva självbild får också konsekvenser för hur vi förhåller oss till auktoriteter och för vilka samspelslösningar vi ser som önskvärda i de ”stora” sammanhangen. Ronald Inglehart och Christian Welzer har genom sin WorldValueStudy visat att vi i Sverige – mycket mer än i andra kulturer – vill fungera i sammanhang där vi blir betraktade som unika, suveräna och ansvarstagande personer.

Detta gör att många av de ”gamla” ledningsstrategierna som bygger på en auktoritär regelstyrning nu leder till motstånd och passivitet. Det krävs i vår tid helt andra sätt att hantera verksamhetens aktuella problem än förr; sätt som är mer kongruenta med den nya självbilden och med det nya organisatoriska landskapet.

Detta gör att många av de ”gamla” ledningsstrategierna nu leder till motstånd och passivitet. Det krävs helt andra angreppssätt på verksamhetens aktuella problem; sätt som är mer kongruenta med den nya självbilden

Bilden i texten har hämtats från The World Value Study av Welzer och Ingelstam se

http://www.worldvaluessurvey.org/images/Culture_Map_2017_conclusive.png

Denna text kan laddas ner som pdf här

Tillbaka till artikelkategorier

________________________________________

Det svåra men nödvändiga kulturskiftet

av Bengt-Åke Wennberg

Anledningen att jag tar upp kulturbegreppet är att jag menar att den kultur vi i dag lever i osynliggör och negligerar det jag kallat praktikens rationalitet – det vill säga kulturens dynamiska egenskap att ständigt förändras och ”bli till”.

Genom att inte uppmärksamma denna aspekt av kulturen skapas en kulturell kris som gör det svårt för oss att som enskilda individer förstå varför det är som det är och varför det blir som det blir när vi gör som vi gör. De kraftfulla förändringar vi i dag utsätts för gör det angeläget att bättre förstå karaktären av sådana skiften av underliggande tankefigurer och utgångspunkter och hur de kan leda till en kris.

Hela artikeln kan laddas ner som pdf här

___________________________________________

Det svenska alternativet – att värna om den samlade medarbetarkraften  

av Bengt-Åke Wennberg. Monica Hane och Lars Bentell

Ett inspel på våra seminarier, där vi diskuterat arbetslivet förändrade villkor, har varit  Ronald Inglehart och Christian Welzels diagram som visas ovan. De har genomfört sin undersökning i nästan alla världens länder för att kartlägga var i deras modell varje land befinner sig. Kartan de har ritat kallas WorldValueSurvey och kan hämtas på nätet.

Sverige har en unik placering längst upp till höger på denna karta. Det finns ingen anledning att tro att en enskild verksamhet i detta fall skulle vara radikalt avvikande. Även om så vore fallet har alla seminariedeltagare varit överens om att de värderingar som kartan uppvisar för Sverige är en förutsättning för ett effektivt och hälsosamt arbetsliv.

Något förenklat kan man säga att man tidigare såg sig som ”utförare”, en kugge i maskineriet och en medlem i ett kollektiv. Då var idealet att vara stolt över sin förmåga till självbehärskning, till renlärighet, till ödmjukhet, till pliktkänsla, till moral och flit.

Numera vill man vara suverän och styra sitt eget liv, man vill ta ansvar för sina val och sina handlingar och man vill kunna se sig som ”professionell” i meningen att fatta kvalificerade beslut inom sitt eget yrke och arbetsområde. Denna artikel belyser konsekvnesnerna för samarbete och organisering om man vill dra nytta av denna framväxande potential.

Hela artikeln kan laddas ner som pdf här

___________________________________________

Värderingar sitter inte i huvudet utan i språkandet

av Bengt-Åke Wwnnberg

Många värdegrundsundersökningar, Ingelhart och Welzels undersökning är ett exempel, visar på en kraftig förskjutning i vår syn på oss själva i förhållande till tidigare. Denna förskjutning har dramatisk betydelse för arbetslivet. Genom denna förändrade syn är det inte möjligt att enbart föra samma typ av samtal som man gjort tidgare.

I denna artikel försöker belyser jag vilka språkliga och begreppsliga konsekvenser denna förändring får förde utredningar och andra underökningar som görs inom organisations och ledningsområdet. 

Hela artikeln kan laddas ner som pdf här

___________________________________________

Saknaden efter den goda auktoriteten•

av Bengt-Åke Wennberg efter en förlaga av Ruth Rönnmarker

Individualismen har drivit fram en försvagning av auktoriteten som medför att gamla sociala ordningar och institutioner inte längre fungerar som förr. En mer övergripande beskrivning av vilka konsekvenser den försvagade auktoriteten får för exempelvis våra politiska diskussioner och utvecklandet av demokratin har gjorts av den franske filosofen Alain Renaut som här refereras av Ruth Rönnmarker i en artikel under strecket 19/11 2004.

Artikeln kan laddas ner som pdf här

__________________________________________