Bloggar

Bloggar under 2020

________________________________________________________

Hur samtal och diskurser kan motverka gängvåld

En artikel i SvD den 17 februari har jag tolkat som ett exempel på hur ändrade diskurser leder till ett samhällsklimat som i sin tur får effekten att gängvåldet motverkas.

Via skolorna i Sollentuna skrev man till samtliga 2 900 personer – föräldrar och barn i skolan. Man ställde i brevet frågan hur det kunde vara möjligt att 10-11 busar kan bestämma över alla andra i kommunen. I brevet meddelade man att man ville prata med mottagarna om detta. Det hävdades att ju fler som vågar och vill vara med i sådana samtal skulle göra det möjligt att få bukt med det. Läs mera här.

_________________________________________________________

Något om körsvensdiskurser

I boken ”Lingua Tertii Imperii – det tredje rikets språkskriver Viktor Klemperer

Ord kan vara som mycket små doser arsenik; de sväljs helt obemärkt, de tycks inte ha någon effekt men efter ett tag verkar de ändå”

Klemperer talar i sin dagbok om hur språket perverterades i nazitidens Tyskland. Förändringar i språket drev obönhörligt, dag för dag, fram tanken på judar som ”Untermenschen” och arier som ”Übermenschen”.

Jag menar att omvändningen också gäller. Ett rikare och mer användbart språkbruk kommer med tiden att förändra praxis. Men språkförändringar kan precis som i nazityskland också medverka till att samspelet utarmas, avhumaniseras och mekaniseras. Läs mer här.

________________________________________________________

Valresultat som exempel på en samhandling

Ett begrepp som jag hämtat från Shotter (1993) är samhandling. En samhandling betecknar det som uppstår när självständiga personer skapar något tillsammans. Aktörerna är olika och handlar var för sig. Vad de var för sig väljer att göra, formar en händelse eller ett skeende som är en samhandling.

Jag uppfattar ett valresultat som en samhandling. Resultatet har – om valproceduren varit korrekt – uppstått genom att väljarna var för sig mer eller mindre välinformerat gjort enskilda överväganden som tillsammans format ett valresultat.

Valproceduren kan ha kontaminerats genom falsk information, hotelser och tvång, begränsning av valmöjligheter, manipulation av deltagandet eller andra yttre händelser. Valresultatet är trots detta en samhandling.  Den har skapats även av de som inte har röstat. Läs mer här

________________________________________________________

Bloggar under 2019

_________________________________________________________

Lärande partnerskap – 28 december

Denna blogg handlar om att vi har allt för många som tar sig posi­tionen körsvenner, baronessor, fripassagerare och offer för omständigheterna för att det skall vara möjligt att göra vår moderna värld begriplig. Den handlar om att vi alla måste hjälpas åt i ett lärande partnerskap om vi skall kunna utveckla den kollektiva intelligens som vårt samhälle behöver.

I en recension den 14 december i SvD behandlar Torbjörn Elensky en essä av Thomas Bauer med titeln ”Förlusten av mångfald. När världen görs enfaldig”. Elensky tar utgångspunkt i Bauers analys att en viktig dimension i vår tids politiska kris är vår oförmåga att leva med ”ambiguitet”. Läs mer här

________________________________________________________________

Att föra konstruktiva samtal om samarbetets dynamik – 15 december

Vi lever i en tid av splittring, polarisering och konfrontationer. I högstämda tal framförs numera behovet av mer samarbete. Samtidigt är det många som konstaterar att fenomenet samarbete är dåligt beskrivet och beforskat. Hur samtalar man för att komma sams?

Vi ägnade 2019 för att pröva våra femtioåriga erfarenheter av detta ämne. I denna blogg just före jul 2019 passar det bra att sammanfatta. Läs mer här.

______________________________________________________________

Var med att skapa kunskap för demokrati – 9 december

I denna blogg bygger jag vidare på de resonemang om kollektiv intelligens som jag introducerade i min förra blogg.

Många oroar sig i dag för att demokratin håller på att förloras. Den verkar slukas av ett svart hål. Jag delar deras oro. Oron förstärks när jag hör riksdagsdebatterna, observerar maktspelen och läser opinionsmätningarna. För mig har dagens demokratiska överläggningar, och det som refereras i media, mycket liten kontakt med den folkvilja som jag menar är grunden för demokratin. Snarare tvärtom. Klyftan ökar. Det är då som min tanke på betydelsen av kollektiv intelligens väcks. Läs mer här.

____________________________________________________________

Att bygga upp kollektiv intelligens- 28 november

I denna blogg skall vi lyfta upp tankar som av och till dykt upp i samband med våra projekt under i varje fall tjugo år tillbaka – men som trots sin uppenbara relevans för att hantera komplexa verksamheter inte riktigt fått genomslag.

Nyligen hittade vi grundprinciperna väl beskrivna och konkretiserade i en lic-avhandling av Fredrik Forsman, avdelningen för Shipping and Marin Technology, på Chalmers. Då vi tror att den typen av forskning är synnerligen viktig för komplexa verksamheters fortsatta utveckling ser vi det som angeläget att i några kommande bloggar försöka beskriva vår erfarenhet av studier i denna riktning. Läs mer här.

___________________________________________________________

En farlig okunighet om tjänstelveranser och tjänsteupphandling – 29 oktober

Sedan Apotekstjänst tog över leveranserna av sjukvårdsmaterial i fem av landets regioner har samtliga drabbats av svår materialbrist, med hundratals inställda operationer som följd. För att få ordning på vårdkaoset kallade Varuförsörjningsnämnden till ett extramöte i Västerås. ”Krisen måste få ett stopp”, säger nämndens ordförande Bechet Barsom (KD). (SvD 29 oktober)

Vi lever i ett tjänstesamhälle. Det mesta av vår välfärd vård, skola omsorg bygger på tjänsteleveranser. Fallet Apotekstjänst illustrerar riskerna med ofullständiga och dåliga tjänsteleveranser. Parterna har fått löpa gatlopp i medierna. Men kommentarerna är orättvisa både när det gäller varuförsörjningsnämndens agerande och Apotekstjänsts. Läs mer här.

_________________________________________________________________

Demokratin som vi känner den kan hålla på att kollapsa – 15 oktober

När jag tittade på partiledardebatten den 13 oktober 2019 tyckte jag mig se in i ett stort svart hål. Hela upplägget var så långt från min syn på vad demokrati är som man kan komma. Så som politik och debatt i Sverige just nu fungerar tycks vi driva rakt mot en totalitär stat och fascism. Detta visar sig på många sätt. Sverigedemokraterna har på 17 år gått från 1,44 procent av väljarna till demo­skopsmätningens 22,9 procent. Läs mer här.

______________________________________________________________

Den oförlösta ilskan – 27 september

Massmedia, sociala media, artiklar och böcker överhopas med synpunkter och kritik av att ”inget görs” åt våra stora samhällsproblem. Detta trots experters, specialisters och ”insiders” varningar.

FN:s klimatpanel presenterade exempelvis 7000 seriöst utförda rapporter där forskare visade på den stora klimatkrisen. Greta Thunbergs ilska riktar sig mot alla politiker och beslutsfattare som inte tar hänsyn till all denna kunskap och ”gör något”.

Förr kunde liknande faktaredogörelser om sakers tillstånd dribblas bort, dras i långbänk och gömmas undan i olika utredningar. Rena lögner kunde föras fram som förklaringar och ursäkter. Nu är detta inte längre möjligt. Läs mer här.

_____________________________________________________________

Doxan som förvärrar ojämbördigheten – 13 september

Klyftan mellan rika och fattiga ökar. Den verkar inte kunna kompenseras med Robin-Hood-lösningar. Utvecklingen kan inte stoppas inom ramen för nuvarande ekonomiska system. Utvecklingen tycks bero på att industrisamhällets framgångsrecept, genom vilket alla blev rikare, i dagens samhälle istället resulterar i ökade klyftor.  Ju mer som görs enligt de gamla linjerna desto större blir klyftan. Detta är ett mysterium. Det läggs i dag fokus på ”vinster”. Detta är en följd av kapitalmarknadens behov att skapa utdelning och värdestegring för aktieägarna. Verksamheterna som åstadkommer dessa vinster är ofta inte någon vinstaffär för tredje man och samhället som helhet. Läs mer här.

_________________________________________________________________

Om begreppet komplexitet och komplexitetens betydelse för förståelsen av mänsklig samverkan – 5 september

Anton Törnberg skriver i sin avhandling – ”The Wicked Nature of Social Systems, a complexity approach to sociology” – att det under arbetet visade sig att både han själv och hans bror intresserade sig för dynamiken i komplexa system. Hans bror i ett naturvetenskapligt perspektiv. Han själv i ett sociologiskt.  De båda områdena hade stora likheter när det gällde de begrepp man tvingades operera med. Men det fanns också skillnader. Törnberg kom fram till att sociala system var komplexa i en speciell mening som skilde sig från hur komplexitetsteorin användes inom naturvetenskapen. Han utvecklade detta i sin avhandling. Det finns dock också en annan och viktigare skillnad. Läs mer här.

_______________________________________________________________

Paradigm som förenar, splittrar eller förvirrar – 30 augusti

Vi använde sommaren 2019 för att skriva åtta häften som sammanfattar våra erfarenheter av vad som krävs för att hantera ett samhälle och ett arbetsliv som numera kan klassificeras som ett ”nätverkssamhälle”.  Häftena kretsar kring hur språk och samtal kan återskapa mening och stabilitet i en tillvaro som just nu befinner sig i ett skifte från det gamla till det nya. Ett viktigt tema i dagens skifte har blivit individers rättigheter. Man talar inte lika mycket om skyldigheter. Dessa tas för givna. Läs mer här.

_______________________________________________________________

Ett EU-val mellan flams och trams – 30 maj

Debatter och analyser av EU-valet har stärkt mig i den uppfattning jag förde fram i min förra blogg. Vi står mitt i ett paradigmskifte. Genom detta skifte har samtalen förlorat den språkliga grund (doxa) som tidigare gjort goda överenskommelser och kompromisser möjliga. Det uppstår ett vacuum som måste fyllas. Samtalandet blir då prat av gammal vana snarare än en aktivitet i vilken sakfrågor behandlas. Läs mer här.

_________________________________________________________

Desperation, hopplöshet och intellektuellt mörker – 17 maj

Janne Josefsson har i två uppföljande reportage i TV försökt ställa makthavare till svars för försumligheter för mer än tjugo år sedan. Det ena reportaget handlade om kriminaliteten i Bergsjön och det andra om nedläggningen av Viskafors gummifabrik och Findus i Bjuv. Två nedläggningar som tog död på hela samhällen. Ingen av de intervjuade makthavarna kände sig skyldig till att ha bidragit till utvecklingen trots att den var och är en logisk följd av hur man resonerade på den tiden. När vi i dag engagerar oss i liknande frågor som exempelvis glesbygdsproblematiken och klimatet möts vi av liknande desperation, hopplöshet och intellektuellt mörker som då.   Läs mer här.

________________________________________________________________

Vantrivs vi i kulturen? Eller varför får ”goda exempel ingen effekt”? – 5 maj

Det blir allt mer uppenbart att de olika förändringsinsatser som görs och rekommenderas av olika makthavare inte får de effekter som man förutspår. Vad som är värre är att det inte behövs omfattande undersökningar för att förstå att dessa insatser är fruktlösa. Sådana analyser skulle lätt kunna göras av de centrala instanser som reglerar pengaflödet. Läs mer här.

______________________________________________________________

Professionsbegreppets mångtydighet – 13 april

Det är skillnad på att beskriva sitt agerande – varför man gör som man gör – och att föreskriva ett agerande – varför andra skall/måste handla på ett visst sätt. Jag har kommit fram till att denna skillnad är viktig att uppmärksamma om man vill samtala om vår tids professionalitet och professionella agerande. När jag var ung konsult gjorde vi organisationsplaner som innefattade befattningsbeskrivningar och ansvarsområden. Läs mer här.

___________________________________________________________

En ny innebörd i begreppet professionalitet – 24 mars

Då boktryckerikonsten slog igenom hamnade universiteten i kris. Tidigare hade lärarna föreläst för studenterna. Nu kunde dessa läsa själva.  Vad skulle då lärarna bidra med?

Från denna kris växte kravet på forskning och samtal fram. Lärarna måste presentera något ”nytt”. Kunskapen måste integreras i individen genom samtal. På ett liknande sätt har vår tids kunskapsproduktion och kunskapsförmedling hamnat i kris.  Läs mer här.

_______________________________________________________________

Behovet av praktikergemenskap – 19 januari

En viktig utgångspunkt för mina funderingar om behovet av praktikergemenskap har varit Jörgen Sandbergs avhandling ”Human competence at work” som publicerades 1994.

Sandbergs definierade kompetens som ”förståelse” av den egna uppgiften i relation till det system som individen verkade i. Läs mer här.

_______________________________________________________________

Ordens vanmakt – 9 januari

Som gammelmorfar tycker jag förstås att mitt nyaste barnbarnsbarn (14 månader) är det goaste, behagligaste och mest spännande barn i världen. Härlig att vara tillsammans med. Men hennes ansikte kan skrynkla ihop sig och få en högröd, ja närmast blåaktig ton, och hjärtskärande skrik kan komma ur munnen. Detta är emellertid sällan en reaktion på smärta. Läs mer här