Fakta är fakta men tolkningen av dem är en språklig konstruktion som kan göras förenlig och som man kan komma överens om.

Verkligheten visar sig för oss genom vårt samspel med omvärlden. Samspelet bestämmer både vår position och vår observation. Det är först genom samtal som vi kan fastställa vad som är gemensamt för oss alla och var vi skiljer oss åt. För att fungera socialt måste det därför växa fram en gemensam förståelse för varför vi gör som vi gör. Men det går inte att hävda att den ena rationaliteten skulle vara bättre eller sannare än den andra. Därmed blir det beständiga som vi tror på inom vår speciella grupp och som är vår gemensamma kunskap ”en språklig konstruktion”. Vi lever i en doxa.

Vi som individer kan inte leva i kaos och ovisshet. Vi måste välja. Det får då stor betydelse för oss vilken rationalitet vi väljer att använda oss av eftersom de trossatser vi då anammar kommer att bestämma samspelet mellan oss och andra. En allt mer viktig förmåga har därför blivit att genom samtalandet kunna överskrida de gränser som etableras, mellan olika forskningsfält, mellan olika kulturer, mellan olika åldrar, mellan olika specialiteter, mellan olika länder, mellan olika företag och mellan tjänsteleverantör och kund. De flesta av oss är ännu inte vana vid detta men kommer att konfronteras med det allt mer i det nya arbetslivet.

Vi som människor kan uppleva en synnerligen plågsam och konfliktfylld splittring när vi möter de vanliga påtryckningarna för att vi skall ansluta oss till andras föreställningsvärld och överge vår egen. Sådana påtryckningar kan då utmynna i allvarliga störningar och precis motsatsen till vad man önskar nämligen till avståndstagande och marginalisering.

I ett dynamiskt samhälle uppstår alltid denna typ av motsättningar mellan olika världsbilder. De är en del av livet och vi måste därför bara lära oss att hantera dem och förstå hur klyftorna kan överbryggas.

Denna introduktion kan laddas ner som pdf här

Tillbaka till artikelkategorier

___________________________________________

Tjänsten ”Clearinghouse”

Samarbetsdynamik har allt sedan sin start erbjudit en tjänst som bygger på principen ”clearinghouse”. Tjänsten är inte en traditionell konsultation, den är inte en utbildning, den är inte en forskningsinsats – den är något helt annat.

Idén bakom ett ”clearingshouse” är relativt enkel. Tjänsten utförs av någon som fungerar som en ”tredje part” för att hos parterna formulera en förenlig förståelse av kontexten. Denna typ av tjänst startade med behovet av att säkra en finansiell transaktion mellan två eller flera parter.

Artikeln kan laddas ner som pdf här

______________________________________________

Mänskliga egenskaper och drivkrafter som förefaller helt obeaktade i diskussionerna om samarbete och organisering

Genom denna artikel vill vi fästa uppmärksamheten på att människan har sociala och psykiska egenskaper som förefaller helt obeaktade i de samtal som förs om mänsklig samverkan. Vi finner referenser till dem i en mängd forskning och litteratur på det humanistiska området och inom psykologin och sociologin. Men de är negligerade i de nationalekonomiska, samhällsvetenskapliga och företagsekonomiska modellerna. Detta gör att frågan om dominans och/eller ömsesidighet och därmed också vad som främjar kreativitet och skaparkraft blir ofullständigt och oriktigt belyst.

Artikeln kan laddas ner som pdf här

______________________________________________

Den socialkonstruktivistiska grunden för den interaktiva modellen för organiserande och ledning

Friedrich Glasl beskriver hur kalla konflikter, som vi väl känner till på en övergripande nivå – exempelvis mellan fack och arbetsgivare – numera sprider sig till mikro- och mesosocial nivå.  Samma observation har gjorts av Ole-Jacob Thomassen som i sin av-handling konstaterar att den administrativa doxan, det vill säga de modeller som i dag användes för ledning och organiserande, genererar ineffektivitet och ohälsa.

Artikeln kan laddas ner som pdf här

______________________________________________

Samarbetets outnyttjade kunskapskapital

Allt handlar i dag om ekonomi. Men ledare och ekonomer har missat möjligheten att exploatera ett viktigt kapital – kunskapskapitalet. Det projekt vi gjort för Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) visar hur kunskapskapitalet kan omsättas i gemensam nytta och därmed också på sikt i reda pengar och en större välfärd.

Artikeln kan laddas ner som pdf här

______________________________________________

Professioners koppling till en värdegrund

Det finns en uttalad önskan hos många yrkesgrupper att de skall uppfattas som en profession. Detta är också något som vi som allmänhet önskar oss. Vi vill som Anders Björnsson (2016) skriver i sin krönika att de som behandlar oss i vården skall vara professionella. Det gäller i dag för övrigt alla andra yrkesgrupper och tjänstemän också.

En professionell gemenskap skiljer sig från en organisation, en institution eller en myn-dighet genom att den dessutom har ett etos. Man följer en inom kåren bestämd regelrationalitet. Häri ligger kopplingen mellan profession och värdegrund. I professionsbegreppet ligger en självständighet hos dess medlemmar, som är annorlunda än om de bara såg sig som anställda av en arbetsgivare och förväntades följa dennes anvisningar och oreflekterat förverkliga dess önskningar och värderingar för att främja dennes ”nytta”.

Artikeln kan laddas ner som pdf här

______________________________________________

Exemplifiering av Försvarsmaktens värdegrund baserad på ett nytt paradigm

Jag har i fyrtio år – ända sedan början av 1970 – haft förmånen att ha uppdrag för Försvarsmakten parallellt med att jag haft motsvarande uppdrag i hela det svenska arbetslivet. Som civilist har jag kunnat jämföra. Jag har ständigt slagits av det allvar som personalen i Försvarsmakten visat det arbete vi gjort tillsammans. Det handlar för dem om liv och död.

När man i det politiska livet, och i arbetslivet i övrigt, allt oftare agerat på hugskott, tyckande och när man där genomfört populistiska insatser som passat den allmänna opinionen eller aktieägarna så har mina kontakter i Försvarsmakten oförtrutet och envist strävat vidare med sina seriösa frågor trots ekonomiskt mycket bistra tider.

Bakgrunden till det projekt kring sin värdegrund för Försvarsmakten som jag här skall redogöra för tillsammans med CSMS är ett strålande exempel på detta. Projektet bygger på en arbetsform som kallas forskande partnerskap.  Jag och Monica Hane har tillämpat den från 1987 och CSMS sedan 2001.

Artikeln kan laddas ner som pdf här