Den gamla nationalekonomin bygger sina resonemang på bytesvärden medan vi i dagens samhälle skapar värden genom brukandet av tjänster och produkter.

Flera bedömare konstaterar att de förändringar vi här redogjort för har dramatiska följder för hur våra samhällen fungerar och för de ekonomiska resonemang som vi lutar oss mot. Det är därför nödvändigt för oss alla att fundera över dessa. De ekonomiska slutsatser som numera ofta presenteras i massmedia tillhör således en förgången värld.

De är motstridiga i förhållande till dagens skeenden och de förklarar egentligen bara föråldrade detaljer i en för länge sedan förlorad helhet. 

De ekonomiska teorierna har så att säga överlevt sig själva. Vi har exempelvis under de senaste 30-35 åren byggt våra samhällen på en låneekonomi som tidigare inte fanns. I hela Europa har pengar i oanad mängd pumpats ut i systemet, dels som en följd av krisen men också genom en frikostig utlåning av bankerna. Detta snedvrider det ekonomiska systemet eftersom bankerna numera inte som förr bara fungerar som smörjmedel utan i dag också agerar utifrån rena vinstintressen där aktieägarna vill tjäna pengar på pengar.

Världsekonomin står därför enligt många bedömare inför tre mycket svåra problem:

• dels behovet av en gigantisk skuldavskrivning och/eller en lika gigantisk omfördelning av köpkraft från varor köpta av de rika (som ju egentligen inte behöver så mycket) till tjänster för de fattiga (som behöver mycket bättre tjänster än de har råd till),
• dels åtgärder för att stabilisera valutorna och värdet på pengar och
• dels en grundläggande revision av vad pengar användes till, och hur detta påverkar miljön på kort och lång sikt.

Just nu håller man bara på med att skjuta dessa gigantiska problem framför sig. Det som kan vara konkret och intressant för allt fler att fundera över är vad denna potentiella och framtida omflyttning av kapital och tjänster – vare sig den nu kommer att ske, eller inte kommer att ske – kan komma att leda till för oss alla i samhället. Vad kommer skurkstater att göra när ledarnas tillgångar och makt krymper allt mer?

Se också The Economist October 12-18th 2019 sid 13 ”The world economy´s strange new rules”

Denna text kan laddas ner som pdf här

Tillbaka till artikelkategorier

___________________________________________

Behovet av en annan ekonomi

av Bengt-Åke Wennberg

Jag hörde ett föredrag av Kåre Olsson på Eko-cenrum i Göteborg den 6.3. som talade utifrån boken med samma namn som rubriken ovan. Jag tyckte detta föredrag gav en bra bild av frågans komplexitet och dess koppling till många andra frågor än enbart miljön.  Här redovisas mina reflektioner kring Kåre Olssons föredrag. 

Ladda ner mitt referat av föredraget som pdf här

Boken som sådan kan laddas ner på

https://snowpeak.se/~framtids/images/Behovet_av_en_annan_ekonomi_121213_1.pdf

__________________________________________

Den ekonomiska krisen i ett medborgarperspektiv 

av Bengt-Åke Wennberg och Per Thorsell

Pengar är ett förunderligt begrepp. Pengar existerar inte i fysisk form. Pengar är en abstraktion. Pengarna fungerar enbart för att de ingår i ett ”spel” – ett begreppssystem som Aristoteles kallade krematistik.

Pengar fastställer bytesvärden och bruksvärden och medverkar till att reala resurser fördelas på ett lämpligt sätt. De regler som styr penninghanterandet måste vara rättvisa för att bytessystemen skall fungera och de måste vara etiska om man skall bevara jordens resurser och med hjälp av krediter skapa en framtid där återbäringen blir större än insatsen.

Så fungerar det inte i dag. Systemen måste reformeras. Vi har sedan länge samlat material om den ekonomiska krisen. Här presenteras vad vi, Bengt-Åke Wennberg och Per Thorsell, kommit fram till.

Artikeln kan laddas ner som pdf här

______________________________________

Några tankar om ekonomi, pengar och miljö som inledning till ett samtal

av Bengt-Åke Wennberg

Det finns ett svårbegripligt glapp mellan diskussioner om ekonomi, pengar och miljö. Dessa tre områden hänger naturligtvis ihop men i den politiska diskussionen behandlas de fragmenterat och var för sig. Jag har därför inför ett samtal samlat information som i viss mån kan belysa de klyftor som finns mellan dessa olika temata.

Mitt intresse började med att José Luis Ramírez med flera var inbegripna i en intensiv debatt om den nationalekonomiska forskningens relevans. Detta medförde att jag mer noggrant satte mig in i en artikel av Crespo som Ramírez rekommenderade och som finns under temat vetenskapande under rubriken  ”kunskapsobjekt och kunskapsanspråk”.

Denna text kan laddas ner som pdf här

__________________________________________

Vad säger Marx och Engellau egentligen?

av Bengt-Åke Wennberg och Per Thorselll

Karl Marx ansåg att historien följer vissa lagar som för den som upptäcker dem möjliggör förutsägelser om framtiden. Hans historieteori, ”historisk materialism”, involverar tanken att olika samhällsstadier avlöser varandra, var och en med en distinkt materiell bas, varav de sista två stadierna är socialism och kommunism. Kapitalismen utgör socialismens föregångare och Marx analyserade detta stadium med hjälp av sin arbetsvärdeteori. Han menade att profiten i ett kapitalistiskt samhälle är möjlig endast genom att arbetarklassen exploateras och utsugs på mervärdet av sitt arbete.

Citat från Wikipedia om Marx

Vi författare trodde aldrig att vi skulle bygga vårt inlägg på en marxistisk historiesyn (Per som till och med var fd. moderat kommunalpolitiker). Men så blev det. Per refererade till en bok av Patrik Engellau, ”På spaning efter Moder Sveas själ”, som använde samma sociologiska grepp som Marx. Till yttermera visso slutade både boken och Pers inlägg med en förutsägelse – byggd på denna modell – som talade om den nya frihetstiden då vi alla kunde kasta av oss förtryckets ok.

Ladda ner artikeln som pdf här

__________________________________________

Den annalkande sökperiodens politiska frågor

av Bengt-Åke Wennberg och Per Thorsell

Lasse Berg hävdar i sin bok ”Skymningssång över Kalahari” att människan sedan mer än en miljon år är en samlare och ett fockdjur. Detta har satt spår i vår hjärna och vår konstitution. Vår art har överlevt genom sin unika förmåga att samarbeta. Denna uppfattning förstärks av annan forskning.[1]

Den schweiziske psykoanalytikern Daniel N Stern visar utifrån sitt perspektiv att vi människor tycks vara drivna av åtminstone två olika motivationssystem.[2] Symboliskt kan dessa representeras av Abel och Kain. Abel var samlaren och flockmänniskan. Kain var den bofaste odlaren och boskapsskötaren. Mellan dessa båda har alltid funnits en konflikt som i bibelns berättelse slutade illa för Abel.

Vi berättade under ett seminarium 2012 för Förningen Forskarbyn Ölsdalen utifrån ovanstående två utgångspunkter om den modell som Patrik Engellau lagt fram i sin bok ”På spaning efter Moder Sveas själ”.[3] Vi konstaterade att hans modell symboliskt kan tolkas som kampen mellan Abel och Kain. Kains motivationssystem är det motivationssystem som tar utgångspunkt i den bofasta individen och som ser egennytta, dominans och konkurrens som förutsättningen för artens överlevnad. Abel representerar människans ursprung. Han är samlarsjälen som bryter ner stängsel och som ser samarbetet som grunden för artens överlevnad. Gud älskar Abel mer än Kain och Kain slår därför ihjäl Abel.[4]

Kain förvisas men är på ytan alltid den framgångsrike. Hierarkin vinner över samarbetet. I

USA har just hållits ett val. Där stod kampen mellan två Kain-principer och samarbetet – som så väl behövdes fick sitta emellan.. Det är den vanliga utgången när hierarkier drabbar samman. Engellaus modell visar på en tredje väg. Den är möjlig när konflikten bara leder till förödelse. Då är man inne i det som i modellen betecknas som en sökperiod. Men först något om hierarkiernas kamp

Ladda ner artikeln som pdf här

__________________________________________