Rapporter som inspirationstexter och teman för möten och samtal

Här finns de senaste årens rapporter att ladda ner helt utan kostnad och krav på registrering. Vi förutsätter att den ideella upphovsrätten respekteras. Från och med Abonnemangsrapport 101 (2003) till och med 130 (2017) finns alla rapporter i nummerordning. I spannet Rapport 50 – 100 fattas vissa av lite olika men mestadels upphovsrättsliga skäl. Ett fullständigt arkiv med papperskopior finns i en bokhylla i Monicas källare. 

___________________________________________

En möjlig arbetsmarknadsutveckling i närbild

Samarbetsdynamik AB har sitt säte i Degerfors. Prognoser pekar mot att små kommuner som Degerfors långt från de riktigt stora städerna kommer att få särskilt svårt att klara sitt välfärdsuppdrag de närmaste åren. Därför krävs nu en kraftsamling för att utveckla Degerfors så att allt fler medborgare väljer att bo och betala skatt i Degerfors.

Rapporten redovisar den genomlysning som Samarbetsdynamik tillsammans med kommunens näringslivschef och Samarbetsdynamiks omfattande nätverk av praktiker och experter på olika områden har gjort. Den visar att sannolikheten för att kommunens strategier för expansion av befolkning och näringsliv skall bära frukt är liten och att de åtgärder som staten gör för att stödja glesbygdskommuner som Degerfors inte har tillräckligt stor potential.  Helt nya demokratiska arbetssätt och ekonomiska analysformer måste utvecklas för att kunna rädda glesbygden .

Rapporten kan laddas ner som pdf här

____________________________________________

Med samarbete som utgångspunkt

av Bengt-Åke Wennberg och Monica Hane

Stora delar av forskning och litteratur inom ämnet organisering och samverkan utgår från två pemisser ”nyttorationalitet” och att människans natur skulle präglas av egennytta – det vill säga att i första hand se till egna behov och önskningar.

Om dessa premisser gäller så måste människan kontrolleras och styras alternativt belönas och bestraffas för att samarbeta. Modern forskning visar emellertid att dessa förgivettaganden är missvisande. Människosläktet är till sin natur gjort för samarbete. Detta har gjort oss till dominerande varelser på jorden. Rapporten visar hur resonemangen förändras om man istället tar samarbetet som utgångspunkt.

Rapporten kan laddas ner som pdf här

___________________________________________

Samarbetsfenomenet – beskrivet av Bengt-Åke Wennberg och Monica Hane i samarbete med FMLOPE.

Det var och en av oss vet om samarbete är en tyst och implicit kunskap. Den måste verbaliseras och göras explicit om vi gemensamt och medvetet skall kunna skapa det samarbete som behövs för att realisera de stora potentialer som finns i en förbättrad samverkan. Detta förhållande var väl känt av oss och FMLOPE:s medarbetare från de olika utbildningar i ”samarbete” vi bedrivit var för sig och ihop.

Vi använde därför tre seminarier för att tillsammans försöka formulera vårt implicita vetande om fenomenet samarbete. Det visade sig svårare än vi trodde eftersom organiseringsteorier och analyser bygger på föreställningar om människans sociala natur som vi hämtat från upplysningstiden och som blir irrelevanta om vi skall förstå samarbetets mekanismer.

Dagens forskning om människans utveckling och sociala särprägel beskrivs väl i Vetenskapens Världs program ”Världens snällaste apa”. Av denna forskning framgår att många resonemang bygger på flagranta missförstånd om människans sociala natur. Dessa har sedan upplysningstiden präglat diskussioner och analyser av mänsklig och organisatorisk samverkan.

Rapporten beskriver den moderna forskning som uppmärksammar de egenskaper som växt fram när det gäller människan som flockdjur och de konsekvenser denna kunskap får för våra organisations- och ledningsresonemang. Det reviderade begreppssystemet prövas i rapporten på FMLOPE:s praktiska frågor och har redan resulterat i förändringar i deras utbildningsprinciper.

Rapporten kan laddas ner som pdf här

__________________________________________

Byggprojekt som samhällsbyggen – en ny produktiv samverkansform

av Dan Gullmander, Bengt-Åke Wennberg och Lars Jonsson

Samverkan i olika projekt inom byggindustrin bygger i huvudsak på formalia som fastställs av totalentreprenören (principalen). Detta regelverk är konstruerat så att de ingående aktörerna tjänar på att konkurrera med varandra och att bidra så litet som möjligt till det samarbete som skulle göra hela bygget mer anpassat till brukarnas behov och kvalitetsmässigt bättre och billigare.

Problemet är att den vinst som kan realiseras genom en bättre samverkan bara kan uppstå om aktörerna tillåts gå utanför ramarna för det stipulerade regelverket. För att kunna göra detta krävs det hos varje aktör en mer omfattande kunskap om projektet i sin helhet, ökad förståelse för de andra berörda aktörernas olika ambitioner och mål samt ett utökat förtroende för varandra så att friheten inte missbrukas av någon aktör på de andras bekostnad.

Den projektledning som krävs för att göra denna utökade kunskap om varandra möjlig ser annorlunda ut än den som normalt tillämpas i olika byggprojekt. I denna rapport beskrivs detta arbetssätt – partnering – baserat på erfarenheter från organisationskonsulter, projektledare, entreprenörer och övriga aktörer som medverkat i sådana projektformer.

Rapporten kan laddas ner som pdf här

__________________________________________

Myter och realiteter om Operatörsmedverkan – Berättelser från TPU-projektet vid SSAB i Borlänge

av Lars Bentell, Bengt-Åke Wennberg och Monica Hane

Processindustrins konkurrenskraft på lång sikt förutsätter ett förstärkt produktionskunnande så att denna del av industrin

o kan tillverka allt mer avancerade produkter,

o förmår att snabbt ställa om,

o förmår att bättre dra nytta av investerat kapital,

o snabbt kan införa nya kvaliteter, samt

o öka precisionen och leveranssäkerheten.

Det är därför en ödesfråga att man får till stånd en kompetensutveckling och ett samverkansmönster, som medför ökad styrbarhet, bättre tillgänglighet och större stabilitet i produktionen. Nyckeln till en sådan utveckling är ökad operatörsmedverkan.

TPU-projektet har lyckats med detta. Det har därför valts ut för att göra det möjligt att jämföra ett framgångsrikt genomförande med hur sådana projekt normalt beskrivs (mainstream). Genom att belysa vilka missförstånd och olämpliga föreställningar som finns om sådana projekt kan man få ett bättre grepp om varför de inte sprids och varför de så snabbt dör ut.

Rapporten kan laddas ner som pdf här

_____________________________________

Berättelsen om drivkrafter som lyfter

av Lisbeth Rydén

Det moderna arbetslivet ställer allt större krav på handlingskompetens och samarbetsförmåga. Detta är kompetenser som inte utvecklas i en konventionell förmedlande undervisning. Den nya utbildningarna omfattar därför ofta moment av egen praktik, samtal och aktiviteter som kräver samverkan. Det är emellertid ofta svårt att veta på vilket sätt utbildningarna bidrar till den kompetensutveckling som man önskar. Det räcker naturligtvis inte att konstatera att deltagarna är nöjda med utbildningen och uppfattar den positiv.

Lisbeth Rydén demonstrerar med denna rapport hur man kan utvärdera en sådan ny typ av utbildning med hjälp av fokusgrupper. För utvärderingen krävs också att man formulerar en egen uppfattning om vad man tror är viktigt för oss alla att kunna hantera i framtiden. Lisbeth ställer i denna rapport fokusgruppsberättelserna mot sin egen beskrivning av ”det framtida arbetslivet”.

Rapporten kan laddas ner som pdf här

__________________________________________

Partnerskapande ledning – en trygghet för alla i vår komplexa och ovissa värld

av Bengt-Åke Wennberg

Denna rapport visar hur vanliga resonemang om ledning och ledande leder in i paradoxala resonemang som bland annat kommer att uppfattas som hyckleri och därmed ökar misstron mellan olika aktörer i arbetsliv och samhälle.

Rapporten visar hur och varför resonemangen blir meningslösa och därmed frustrerande och varför analyserna blir missvisande. Det grundläggande ”problemet” är den värderingsförskjutning som skett och som gör att den gamla typen av resonemang möter allt större motstånd av dem som berörs och ”omtalas”.

En stor svårighet är att det inte räcker med att påtala denna motsägelse. Det viktigaste skälet till detta är att kommunikationsmönstret är spontant och vanemässigt och som alltid när men konfronteras med tvånget att bryta en inarbetad vana uppstår förvirring och vanmakt. Därför måste det samtidigt anvisas en rimlig och acceptabel väg ut ur dilemmat.

Våra studier av väl fungerade arbetsplatser – det som Vinnova kallar ”den kompetenta arbetsplatsen” – visar att man där agerar efter en partnerskapsprincip. Partnerskapet finns som ett osynligt psykologiskt kontrakt för relationerna på arbetsplatsen och skiljer sig avsevärt från det som vanligen hävdas.

De flesta sådana arbetsplatser talar om betydelsen av att ”ändra attityder”. Det är därvid värt att notera att attityder och beteende hänger samman på det sättet att bägge ändras när man skapar en samarbetssituation som lyckas – det vill säga att man upplever ett fungerande partnerskap med dem som berörs.

Rapporten kan laddas ner som pdf här

_________________________________________

Att förbereda sig och varandra för en ny ledningsfunktion

av Bengt-Åke Wennberg

FörsvarsMaktens Ledarskaps- Och Pedagogik Enhet (FM LOPE) arbetar vidare med projektet Pedagogiska Grunder. Aktuellt just nu är hur Kapitel 8 (Organisering och ledande) skall kunna omsättas i aktiviteter genom vilka de blivande officerarna skall kunna förbereda sig för de skarpa lägen de nu kan hamna i.

Detta diskuterades på en öppen workshop den 15.12.2006

Det visade sig då att svårigheterna inte var unika för FM och att samma problematik i organisering och ledande fanns i offentliga verksamheter såväl som i den fackliga rörelsen som i näringslivet. Workshopen resulterade i vidstående skrift som kan laddas ner som pdf-fil men också rekvireras som en inbunden rapport

Rapporten kan laddas ner som pdf här

_________________________________________

Kunskapare och professionella aktörer. Det intellektuella kapitalet i det moderna arbetslivet

av Bengt-Åke Wennberg och Monica Hane

Vi har ett arbetsliv där många kunniga, ansvarstagande, seriösa och kloka personer bränner ut sig och tvingas ut ur gemenskapen. Vi kallar dem kunskapare och professionella aktörer.

De kommer inte till tals. De kommer inte till sin rätt. Ledning och kolleger bidrar inte till att de kommer till rätta med de arbetsformer och uppgifter som de ser som ett slöseri med resurser och ett engagemang som de tycker kunde förvaltas på ett bättre sätt.

Vi skulle inte brytt oss om detta om det handlat om det ”vanliga gnället” över tillvaron eller om konkurrens om makt och ära. Nu känner vi väl till dessa personers kapacitet och att detta inte är deras ambition. Då blir deras utanförskap inte en personlig fråga utan en samhällsfråga. Har vi råd att slösa med detta kapital?

Vad det handlar om är att vi verkar ha en arbetskultur som förnekar det intellektuella kapital som varje medarbetare besitter och som är nödvändigt att ta vara på för att skapa ett produktivt arbetsliv. Att hävda kunskapssamhället och samtidigt förneka medarbetare att dra nytta av just de kvaliteter man säger sig hedra skapar den ohälsa vi möter i dagens arbetsliv.

Vi måste alla hjälpas åt så att vi kan känna trygghet, så att vi väl kan förvalta vårt samhällsengagemang och så att vi stödjer varandra att med friskt mod angripa de svåra samhällsproblem vi står inför.

Rapporten kan laddas ner som pdf här

_________________________________________

Välgrundade samtal och väl underbyggda resonemang i en globaliserad värld

av Bengt-Åke Wennberg, Monica Hane och Lisbeth Rydén

När Sigmund Freud kunde göra troligt att vi inte bara hade ett känt och medvetet ”jag” utan också ett obekant och omedvetet ”jag” väckte detta stor uppståndelse. Detta andra subjekt har sedemera visat sig vara språkligt. Vi är vårt språk och är i språket. Detta andra jag kan bara upptäckas och utvecklas i dialog med andra. Det har nu visat sig att ett liknande språkligt fenomen är en viktig aspekt av formandet, vidmakthållandet och utvecklingen av sociala system.

Sociala system hålls samman och återskapas som en konsekvens av sin ”mening”. Denna mening kan endast upptäckas genom att observera kommunikationen i systemet. Vi finner här en analogi till insikten om dialogens betydelse. Genom att observera kommunikationan och engagera sig i att skapa välgrundade samtal knutna till väl underbyggda resonemang kan man på samma aätt som inom psykoterapin bryta sig ur föråldrade och olämpliga samverkansvanor.

Globalisering visar sig nära knuten till en pågående individualiseringsprocess som gör många av våra tidigare resonemang om mänsklig samverkan föråldrade. Detta skapar oro och förvirring. Insikter om de sociala systemens sätt att fungera visar sig vara ewn ny väg att komma till rätta med vissa vardagliga problem och svårigheter i samhälle och arbetsliv.

Rapporten beskriver bakgrunden till ovanstående påståenden och de villkor som behöver etableras för att föra välgrundade samtal och skapa väl underbyggda resonemang.

Rapporten kan laddas ner som pdf här

_________________________________________

Framväxten av Pedagogiska Grunder –ett exempel på ett humanistiskt utvecklingsprojekt i Försvarsmakten

av Mikael Lindholm och Bengt-Åke Wennberg

Pedagogiska Grunder är Försvarsmaktens grundbok i pedagogik. Den är avsedd för blivande lärare. Den kan användas som uppslagsbok, lärobok och handlednings- material. Den är emellertid också något annat. Den är resultatet av ett humanistiskt utvecklingsprojekt som pågått sedan 1993.

Humanistiska utvecklingsprojekt skiljer sig från många av de utvecklingsprojekt som i dag bedrivs och som är olämpliga när det gäller frågor som rör mäsnklig samverkan. Denna rapport beskriver grunderna för humanistiska utvecklingepsojekt med referens till det arbete som gjorts på det pedagogiska området inom Försvarsmakten. Ett särskilt kapitel (Kapitel 8) i Pedagogiska grunder beskriver ledning och organiserande. I vår rapport 120 beskrivs också hur arbetet med att ge detta kapitel en helt ny innebörd inför omriktningen till insatsförsvar har bedrivits.

Rapporten kan laddas ner som pdf här

_________________________________________

Tystnandets sociala mekanismer

av Dan Gullmander

Många oroar sig i dag för den tystnad som tycks sprida sig inom företag och förvaltningar. Man använder sig av två förklaringar till denna. Den ena är att man blir tystad av ”makten”. Den andra är att människor saknar kurage och mod att ”säga ifrån”. Denna rapport tar utgångspunkt från en tredje mekanism.

I sakfrågor där vi inte håller med kan vi ”säga emot”. När emellertid den kommunikation som vi förväntas engagera oss i skapar en ”mening” som vi inte kan eller får engagera oss i så tystnar vi.

Dan Gullmander har från sitt arbete som kurslärare vid Militärhögskolans ledarskapsprogram med ett självupplevt praktikfall illustrerat denna tredje mekanism. Problemet är inte att man blir tystad. Inte heller att man inte har kurage att säga ifrån. Problemet är att det är en synnerligen komplex uppgift att ”ta sig in i” ett samtal som bildar en sluten enhet kring en ”mening” som man inte vill, kan eller får dela med de andra.

Rapporten kan laddas ner som pdf här

_________________________________________

Om konsten att upptäcka, utreda och åtgärda psykosociala verksamhetsproblem

av Monica Hane och Bengt-Åke Wennberg

Verksamhetsfrågor och arbetsmiljöfrågor hänger ihop – men inte alltid på det sätt som vanligen presenteras i debatten. Ser man verksamhetsfrågorna ur ett psykosocialt perspektiv så är det inte det faktum att man trivs som gör att man gör ett bra jobb. Det är det faktum att man ges möjligheter att göra ett gott jobb som gör att man trivs.

Detta ställer en hel del resonemang om dessa frågor på huvudet. Det gör det också angeläget att finna nya former och nya utgångspunkter för utredningar och åtgärder som berör hälsa och effektivitet i det moderna arbetslivet.

Denna rapport beskriver bakgrunden till de moderna psykosociala utredningar som nu måste göras. Rapporten avslutas med en konkret illustration av de effektivitets- och arbetsmiljörisker som kan kopplas till området psykosociala verksamhetsfrågor snarare än till motivation och den konventionella synen på arbetsmiljö och trivsel.

Rapporten kan laddas ner som pdf här

_________________________________________

Pedagogiska Grunder – utarbetad av FM LOPE

”Pedagogiska Grunder” är en publikation som vi har haft förmånen att få sjösätta i samarbete med FM LOPE (Försvarsmaktens Ledarskaps- och Pedagogikenhet) för flera år sedan.

Texterna lägger grunden för det utvecklingsorienterade lärande som Försvarsmakten redan då ville introducera och förstärka. Denna bok är nu den tredje upplagan. Texterna är reviderade och framtagna efter ett omfattande utvecklingsarbete.

Vi har just i denna upplaga medverkat i ett av kapitlen ”Organisering och ledande”. Detta kapitel uppfattas som en utgångspunkt för ett utvecklingsarbete som kanske utmynnar i en ny handbok kring just detta tema.

Kan beställas av oss eller FMLOPE (Ny version på gång)

_________________________________________

Jag vet inte – en vänskrift till Jan Bärmark från institutionen för vetenskapsteori vid Göteborgs Universitet.

I en ledare i Aftonbladet den 15 april 2006 konstaterar Helle Klein med referens till Zygmunt Bauman att ”Idén om samhället måste återuppstå”. Detta är precis vad vi söker medverka till genom att med hjälp av kunskapsabonnemanget vidga perspektiven på det sociala system vi alla medverkar i och till.

Många – liksom Helle Klein i denna ledare – beskriver utvecklingen som en konsekvens av ”onda krafter”. Helle Klein talar exempelvis om ”Casinokulturen” som en drivande kraft. Sådana resonemang riskerar att hamna i att återupprättandet av idén om samhället blir en fråga om att begränsa varandra och motverka något – inte en fråga om att konstruktivt medverka i något gott.

Vi försöker bryta sådana resonemang. Vi vill istället påvisa att den utveckling vi nu är inne i är en naturlig följd av en av oss alla önskvärd utveckling. Denna har sin grund i en ökad psykologisk kunskap om oss människor som individer.

Filosofer som exempelvis Immanuel Kant är tidiga representanter för denna utveckling. Den har därefter under 1900-talet drivits fram av tänkare och praktiker som Sigmund Freud, Carl Gustav Ljung, Paul Bjerre, Martin Buber och många, många fler. Genom sådana insatser har vårt samhälle och arbetsliv blivit impregnerat med resonemang om ”personlig utveckling”. Individualisering är bara ett annat ord för denna ökade kunskap.

Denna kunskapsutveckling har emellertid också en baksida. Den har gjort tidigare hierarkiska och kollektivistiska föreställningar irrelevanta, omoderna och opraktiska. Vi har i västerlandet därmed hamnat i ett samhälleligt och delvis normlöst vacuum. Någon väg tillbaka finns inte. Man kan inte återskapa samhället genom att förkasta denna kunskap. För att komma vidare måste vi istället knyta an till och förstå individualiseringens historiska rötter.

Jan Bärmark är professor emeritus i vetenskapsteori vid Göteborgs Universitet. Jan har har sedan 1965 valt dialog, psykologi och terapi som de områden han vetenskapsteoretiskt vill utforska och belysa. I denna rapport samanfattar han sina erfarenheter från detta långa arbete. Han beskriver här sina personliga reflektioner och tankar vid möten med de dominerande personligheterna. Han ger genom sina reflektioner ett perspektiv på denna kunskapsutveckling som man inte bör vara obekant med om man konstruktivt skall kunna medverka till att återskapa idén om samhället.

Rapporten kan beställas från institutionen för vetenskapsteori vid Göteborgs Universitet.

_________________________________________

Samtal som syftar till att få insikt i och möjligheter till att anpassa sig till arbetslivets transformation – programskrift för samtalen i kunskapsabonnemanget 2006

I vårt långa arbete med nya arbetsformer och framgångsrika försök att tillämpa nya och produktiva principer i arbetslivet har vi funnit att de progressiva personer som genomfört dessa ofta klagar över att de blir ”öar” i ett arbetsliv som fungerar som det alltid gjort.

Man blir oförstådd och frustrerad. Ledningen genomför åtgärder som går på tvärs mot det man strävat mot att åstadkomma och saboterar effektivitet och hälsa. Medarbetare och kolleger är oförstående och agerar omedvetet som motarbetare istället för samarbetare.

Mänga hävdar att detta löser sig med tiden. Vi tror inte det. Medan gräset gror dör kon. Vi har därför skapat ett program som syftar till att stöja alla som är i en sådan situation att de inom ramen för sitt arbete måste bearbeta dessa svåra omställningsfrågor. Programskriften beskriver de olika teman som vi funnit vara väsentliga för detta.

Programmet kan laddas ner som pdf här

_________________________________________

Friständighet, jämställdhet och partnerskap

av Bengt-Åke Wennberg och Monica Hane

Det interdisciplinära samarbetet är den potential som nu måste utnyttjas i konkurrens med utvecklingsländer och andra industriländer. Genom den satsning som gjorts på utbildningssidan har vi i Sverige en kunnig och allmänbildad befolkning.

Denna kunnighet kan dock inte få full genomslagskraft i en samverkans- och ledningsstruktur som hämtats från industrisamhället. Därför krävs skapandet av interdisciplinära samarbeten.

Rapporten beskriver bakgrunden och förutsättningarna för detta. Den beskriver också hur resonemang om samverkansfrågor och hur nya samverkansprinciper måste tillämpas för att potentialen skall kunna förverkligas.

Rapporten kan laddas ner som pdf här

________________________________________

Kvalitetssäkring och pedagogisk utveckling i anslutning till Vägverkets nya kursplan för trafikskoleutbildning

av Bengt-Åke Wennberg och Fredrik Lundquist

Från 1994 och framåt genomförde Samarbetsdynamik AB och Lysekils Trafikskola ett stort antal fokusgrupper med trafiklärare om trafikerande och trafiksäkerhet. Tanken var att den praktiska erfarenhet som trafiklärarna hade om skeendet i trafiken skulle kunna dokumenteras genom arbetet.

Ganska snart visade sig emellertid ett betydande glapp mellan trafiklärarnas erfarenheter och de bestämmelser, prövningsprinciper och andra åtgärder som gjordes av Vägverket. Många av de insatser som branschen gjorde hade heller inte fokus just på trafikkunskap och trafiksäkerhet utan riktade sig mer mot kommersiella och formella frågor. Diskussionen med elever, anhöriga, media och andra intresserade var också problematisk.

Dessa studier i kombination med ny forskning om trafiksäkerhet har lett till att Vägverket introducerar en ny kursplan 2006. Denna ställer helt nya krav på trafikskoleutbildningen och förändrar utgångspunkterna för kvalitetssäkring av denna utbildning.

Lysekils Trafikskola har tagit initiativ till en helt ny typ av pedagogisk utveckling som skall bygga upp den kunskapsplattform som kommer att behövas både för utbildningen och kvalitetssäkringen. Vi tror att samma principer och resonemang kan användas på många andra utbildningsinsatser.

Rapporten kan laddas ner som pdf här

_________________________________________

Organisatoriska utgångspunkter för ett produktivt samarbete – Kunskapsabonnemangets program 2005

Programmet 2005 har på omslaget en struts som stoppar huvudet i sanden. Strutsen symboliserar vår tolkning av dagsläget.

Dels att det nu är dags att dra upp huvudet ur sanden och verkligen ta itu med de problem som finns i arbetslivet.

Dels att det nu är dags att stoppa ner huvudet ”under ytan” och leta efter den kunskap som finns men inte är direkt synlig. Programskriften beskriver ingående de 10 teman för abonnemangsmötena under 2005.

Dessa teman formulerar vad vi ser som aktuella organisatoriska utgångspunkter för ett produktivt samarbete..

Programmet för 2005 kan laddas ner som pdf här

_________________________________________

Arbetssituationen för offentliga sektorns chefer

av Monica Hane

Detta lilla häfte är ett underlag för inspektioner formulerat genom en serie arbetsseminarier i samtal mellan arbetsmiljöinspektörer i Örebro och arbetslivsforskaren Monica Hane.

Projektet började våren 2004 genom att et antal inspektörer genomförde fyra fortbildningsseminarier kring det aktuella arbetslivets transformation.

Seminarierna syftade till att formulera det man tillsammans uppfattade som relevanta aspekter att uppmärksamma vid olika inspektioner. Häftet är ett konkret exempel på hur modern fortbildning kan gå till. En fortbildning som samtidigt leder till konkreta och dokumentarde resultat, en verksamhetsut-veckling och en personlig utveckling för de deltagande personerna.

Rapporten kan laddas ner som pdf här

_________________________________________

Insatsförsvarets organisering och ledande i ett pedagogiskt perspektiv

Hösten 2001 startade vi ett projekt tillsammans med Försvarsmaktens Ledarskaps- och Pedagogikenhet (FM LOPE) med syfte att skapa en kunskapsplattform för Kapitel 8 – organisering och ledande – i den nya utgåvan av Pedagogiska Grunder. Projektet var nödvändigt med hänsyn till den stora förändring som drabbat Försvarsmakten vid övergången från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar.

Abonnemangsrapporten innehåller det förslag till kapitel 8 som växte fram ur detta projekt och som nu skall diskuteras inom FM innan det publiceras i Pedagogiska Grunder. Dessa diskussioner syftar inte främst till att få synpunkter på kapitlet utan är ett led i den fortlöpande diskussion mellan utbildning och verksamhet som krävs i vår nya tid. Den som är intresserad av den fulla projektrapporten kan vända sig till oss eller FM LOPE.

Rapporten kan laddas ner som pdf här

_______________________________________

Berättelsen om SLUP

av Lisbeth Rydén

Detta är en utvärdering av Sjöfartsverkets LedarUtvecklingsProgram som gjorts av Lisbeth Rydén. Rapporten har redan fått en strykande åtgång. Dels därför att den beskriver ett annorlunda utvecklingsprogram byggt på principer hämtade från Försvarsmaktens populära program KLLOK. Dels för att det är en unik utvärdering byggd på fokusberättelser där deltagarna själva berättar. Så här skriver Lisbeth Rydén i slutet av rapporten:

”Den berättelse om SLUP som här presenteras är just en berättelse. Naturligtvis finns det lika många berättelser som det finns deltagare. Den har emellertid lästs och kommenterats av alla deltagare. Ingen har protesterat. Den kan därför accepteras som en någorlunda rättvisande text om SLUP.”

Trots detta vill Lisbeth flagga för att att det finns en annan berättelse som inte kommit fram – nämligen den ”motbild” som representerar den konventionella synen på ledning och ledande.

SLUP har nämligen lagts upp efter principer som bryter mot det traditionella sättet att lägga upp och genomföra ett utvecklingsprogram. Det är också tydligt att de flesta deltagares syn på ledning och ledande efter kursen skiljer sig från den de hade innan. Den skiljer sig också från vad som ”vanligen” sägs om ledarskap.

Kursen går alltså in i den diskussion om ledning och ledande som nu är aktuell. Den har två riktningar som är radikalt skilda från varandra. En som knyter an till den konventionella synen och en som söker sig fram längs helt nya vägar.

Utvärderingen är således ett empiriskt material från genom vilket läsaren själv kan uppmärksamma hur moderna chefer beskriver skillnaderna mellan de två riktningarna. Rapporten är därför ett utmärkt underlag för en vidare diskussion om och på vilka grunder dagens ledningsarbete bör förändras.

Rapporten kan laddas ner som pdf här

______________________________________

Att höra skillnad på god och dålig ledning

Lisbet Rydén (red)

Vi står i dag inför samma revolution som den som vi var med om när kvalitetstänkandet genom Demings insatser startade. Om man i moderna verksamheter skapar produktionssystem och ledningsaktiviteter som fokuserar på en god arbetsmiljö får man produktivitet och kvalitet på köpet.

Detta förhållande innebär att många av dagens ledningststrategier är föråldrade. De skapar ohälsa och är ibland till och med motriktade möjligheten att skapa lönsamhet. Utifrån denna aspekt kan man skilja mellan resonemang som vittnar om att ledningen har insikt om vad som för vår tids verksamheter är högproduktiva produktionssystem och sådana resonemang hos ledningen som istället vittnar om en oförståelse för dessa samband.

Lisbeth Rydén har i denna antologi samlat ett antal olika resonemang som illustrerar hur man utifrån denna nya utgångspunkt kan höra skillnad mellan god och dålig ledning och vilka svårigheter som finns att skapa en konstruktiv diskussion om denna fråga.

Denna rapport kan laddas ner som pdf här

______________________________________

Rehabilitering av rehabiliteringskunniga – åtta arbetsterapeuter berättar som sina erfarenheter

I denna rapport berättar åtta arbetsterapeuter som drabbats av arbetsrelaterad utmattning – så kallad utbrändhet – hur de hanterats i rehabiliterings-processen. genom sina unika kunskaper kan de göra träffsäkra analyser av förhållandena.

Det visar sig tydligt att ”sjukdomen” har sin grund i en oförmåga hos arbetslivet att ta vara på deras engagemang, intresse och speciella kunnighet.

För att detta skulle vara möjligt borde arbetet ordnas på ett annat och för patienten mer effektivt sätt. Rehabiliteringsprocessen är också fångad i föråldrade rutiner och tankemönster som inte passar den situation dessa åtta hamnat i.

Man kan därför säga att såväl arbetets ledning och organisation som rehabiliteringsåtgärderna i dessa fall motverkar sitt syfte och gör ont värre.

En grupp av fackliga representanter och handläggare har i en fokusgrupp reflekterat över berättelserna, kommenterat dem och bifogat sin berättelse till materialet. Man kan därför ur texten med enga ögon ta ställning till hur förhållandet mellan arbete, utmattning och rehabilitering visar sig i dagens arbetsliv.

Denna rapport har utgått ur soritmentet

_________________________________________

Metodologisk plattform för vår användning av fokusmöten och fokusberättelser

av Bengt-Åke Wennberg och Monica Hane

Metodologisk plattform för vår användning av fokusgrupper och fokusberättelser – beskriver vår syn på både metodologin och arbetssättet. Denna skiljer sig från den som presenteras i de flesta metodböcker.

Vi ser samtalet som sådant som det empiriska materialet. Därmed blir fokusgrupper främst ett hjälpmedel för kommunikation och välgrundade samtal vertikalt eller horisontellt i verksamheten. – Mellan ledning och medarbetare. Mellan professioner. Mellan olika enheter och mellan mycndigheter och medborgare.

Denna syn på fokusgrupper gör dem också särskilt lämpade för utvärdering, inspektioner och olika fomer av utvecklingsaktiviteter

Rapporten kan laddas ner som pdf här

_________________________________________

En studie om tillgänglighet, arbetsmiljö och resursutnyttjande i hälso- och sjukvård.

Monica Hane och Bengt-Åke Wennberg

Vi kallade det material vi lämnade till landstingsförbundet för ”Tillgänglighet, arbetsmiljörisker och resursutnyttjande – hur hänger det ihop?.” Vi betraktade det som en dokumentation av ett utforskande partnerskap med tre representanter för framtidens sjukvård. De hade valts ut som exempel på den utveckling som tre utvecklingschefer försökt få till stånd i sina landsting och som de diskuterade med arbetsgivare och ledning.

Syftet med studien var således inte att än en gång visa på goda lösningar. Vi ville istället genom dessa tre berättelser visa hur man i övergripande resonemang skulle kunna knyta samman tillgänglighet, arbetsmiljö och resursutnyttjande.

Svaret på frågan blev att de övergripande resonemangen i ledningsgrupper och hos politiker måste bli patientorienterade – precis som de resonemang som fördes i enheterna.

Rapporten kan laddas ner som pdf här

_________________________________________

Plattform för patientorientering

av Bengt-Åke Wennberg och Monica Hane

Rapportens undertitel är – genom patientorientering blir det möjligt att åstadkomma ökad tillgänglighet, god arbetsmiljö och optimal resursanvändning. Så här skriver Göran Alsterlind om rapporten. ”Ni har verkligen lyckats att dokumentera behovet av det patientorienterade synsättet. Boken borde vara obligatorisk i all utbildning av vårdpersonal på alla nivåer i framtiden.”

Under andra halvan av 2003 genomförde vi för Landstingsförbundet ett pilotprojekt med tre fokusgrupper med deltagare från tre olika enheter i vården. Alla tre enheterna valdes ut för att de var synnerligen kunniga i sin verksamhet och för att de haft tid och intresse att reflektera över den och berätta om den. Dokumentationen från denna studie ingår som Rapport 105 i vår abonnemangsserie. Denna rapport bygger på erfarenheter och insikter vi drog från studien.

Berättelserna från fokusgrupperna visar att många av de övergripande samtal som förs och de analyser som görs inom sjukvården bygger på tankemönster hämtade från en för länge sedan svunnen industriproduktion. Det är alldeles uppenbart att en ledning och en politik som formar vården efter sådana föråldrade principer inte kommer till rätta med dagens krav på kvalitet och tillgänglighet. Anställda under denna typ av ledning kommer att få arbeta orimligt hårt för att inte förlora sin professionella heder. Resurserna kommer att missbrukas och rekryteringen försvåras.

Ett syfte med denna rapport är därför att med utgångspunkt från de litteraturstudier vi gjorde innan projektet visa hur de praktiska erfarenheter som redovisats i fokusberättelserna kan relateras till existerande samtal om sjukvårdens aktuella frågor. Ett annat syfte är att skapa underlag för att i samtal om vårdens problem sortera bort resonemang som bygger på antaganden som är olämpliga och som leder till lösningar som visat sig ineffektiva.

Rapporten kan laddas ner som pdf här

________________________________________

Bättre verksamhet = bättre arbetsmiljö

av Lisbeth Rydén

Denna rapport är författad av Lisbeth Rydén utifrån erfarenheter av interna fokusinspektioner i Staffanstorps Kommun. Det visar sig att dessa inte bara duger som inspektioner utan också är en effektiv utvecklingsinsats.

Lisbeth beskriver hur de tänkte när de startade fokusinspektionerna, varför de valde att göra som de gjorde, praktiska erfarenheter och några exempel från arbetet. Rapporten kan läsas på litet olika sätt beroende på vilken funktion, position eller intresse man har.

Lisbeths förhoppning är att den skall kunna vara ett underlag för att diskutera och ta ställning till aktuella frågor i det arbetsliv vi verkar i, det arbete vi ser framför oss samt hur vi var och en vill medverka i och påverka utvecklingen.

Denna raport kan laddas ner som pdf här

________________________________________

Starkare arbetsterapi – bättre primärvård

av Bengt-Åke Wennberg och Monica Hane

Familjemedicinska institutet (Fammi) och Förbundets Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har tillsammans genomfört det projekt som redovisas i rapporten. För båda organisationerna har det varit angeläget att få fram ett empiriskt material, som dels tydliggör de svårigheter arbetsterapeuter möter i sin yrkesvardag inom landstingens och kommunernas primärvård, dels ger vägledning om hur dessa svårigheter skall tacklas i framtiden.

Projektet är en illustration av ett annorlunda och mer modernt arbetssätt för att inventera och diskutera kunskapsgenrering och kunskapsspridning genom fokusgrupper. Rapporten kan således läsas som ett dokument för att förstå hur man kan hantera kunskapsutvecklingsfrågor i det moderna arbetslivet.

Arbetsterapin och rapporten utgår från människans ambition att ta sig en plats – att ockupera ett utrymme – i världen. Denna ambition beskrivs för övrigt just nu i många andra aktuella texter – exempelvis i Göran Rosenbergs bok ”Plikten, profiten och konsten att vara människa”.

Vår rapport avslutas med en reflektion över vad denna förändrade utgångspunkt för förståelsen av oss som människor medför när det gäller den framtida primärvården och vilken kompetensutveckling som då krävs. Huvudfrågan visar sig vara hur man som arbetsterapeut skall kunna undvika en ökad fragmentering av vården och bidra till att bygga upp ett socialt kapital.

Rapporten kan ladas ner som pdf här

_________________________________________

Om ansvar – Reflektioner efter ett abonnentmöte inom Kunskapsabonnemanget Samarbetsdynamik

av Maria Andrén

Denna rapport är författad av Maria Andrén efter ett abonnentmöte. Detta behandlade tankar som vi tidigare hade presenterat i abonnemangsrapport 96, ”Har vinsten ett pris”. Hon gjorde vad de flesta av oss andra bara kände att det nog vore bra att göra. Hon skrev ner det som pågick i huvudet på henne på vägen hem till ämnesgruppen för pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Rapporten är ett kondensat av det mesta som kommit upp vid våra möten. Ledarskap och ansvar, ekonomin som ett dåligt argument, socialiseringsdiskursen, dumma chefer, ont om pengar och besvärliga klienter och hur man skall kunna hantera dagens dilemmor med hedern och värdigheten i behåll.

Marias tankar leder fram till frågor om ansvar som en grundhållning och en förändrad kommunikativ praxis kan bryta destruktiva diskurser (= så som man samtalar). Tänk vad mycket som kan sägas på några få sidor.

Rapporten kan laddas ner som pdf här.

_________________________________________

Omriktning för det professionella samhället – utgångspunkter för nya resonemang om utbildning och utbildningseffekter

av Bengt-Åke Wennberg och Monica Hane

Rapporten är en mycket typisk abonnemangsrapport. Den bygger på en mängd erfarenheter och empiriskt material som vi i olika projekt samlat i samarbete med våra abonnenter. Forsknings- och utbildningsfrågor har nämligen ända sedan starten varit på tapeten i abonnemanget. Det var läge att sammanfatta.

Erfarenheterna sedan tio år tycker vi talar ett tydligt språk. Omställningen till ett professionellt välfärdssamhälle kan inte genomföras om inte forsknings- och utbildningssektorn omriktas. Man står i denna sektor sannolikt inför samma dramatiska omställningsproblem som Försvarsmakten har hamnat i.

Vi presenterar i rapporten några utgångspunkter som kan vara värdefulla för personer i sektorn att ha med sig i de samtal om omställningen som i en snar framtid kommer att starta.

Rapporten kan laddas ner som pdf här

__________________________________________

Utvärdering av ett försök att skapa förbättrad lokal ekonomi genom tätare samverkan mellan småföretag och gymnasieskola i Enköpings kommun.

av Bengt-Åke Wennberg och Monica Hane

Våra ungdomar, som är vår framtid, kan inte vänta mycket längre på att skolan skall kunna ge dem en bättre start i livet. Det kan heller inte våra företag som redan nu behöver stöd för att utvecklas och bidra till att näringslivet i olika regioner och avfolkningsbygder växer sig starkare. Det kan heller inte skolans personal som kompetensmässigt riskerar att se sig förbisprungna på de områden där de borde ligga i ”kunskapens morgondag” och vara kunnigare än de flesta andra.

Vi anser att de resonemang som växt fram i detta projekt ger en ganska fullständig bild av de problem som samarbetet skola och näringsliv står inför i de flesta av våra kommuner. Projektet som sådant ger emellertid inget svar på hur man kan förändra detta tillstånd inom rimlig tid och till rimliga insatser och kostnader. Projektet visar oss en början – men hur ser fortsättningen ut?

Rapporten kan laddas ner som pdf här

_________________________________________

”Har vinsten ett pris?” – Om de osynliga kostnaderna för dagens streotypa samtal om ledarskap och ekonomi

av Bengt-Åke Wennberg och Monica Hane

Ledarens viktigaste påverkansmedel är i dag att ingripa i de samtal som förs om verksamheten. Ledarens akilleshäl är därför att dennes trovärdighet och legitimitet kan ifrågasättas.

Detta utnyttjas förstås av personer som vill undergräva ledarens inflytande men alla andra – och framför allt massmedia – ställer också ofta upp på ett onyanserat skällande – en ”skallgång” som är destruktiv för oss alla – vem vet vilken ledare vi får nästa gång.

Vi möter ofta denna onyanserade skallgång i våra uppdrag. Rapporten behandlar allas vårt ansvar i denna sak. Skall vi deltaga i skällandet eller kan vi förändra diskursen i en mer konstruktiv riktning?

Rapporten kan laddas ner som pdf här

_________________________________________

Frågeformulärens kris – varför vi övergett frågeformulär som hjälpmedel i arbetsmiljöarbetet

av Monica Hane och Bengt-Åke Wennberg

Under hela 1980-talet var Monica Hane, inom ramen för stiftelsen för Yrkesmedicinsk och Miljömedicisnk forskning och Utveckling i Örebro mycket engagerad i utvecklingen av enkäter och frågescheman för arbetsmiljöundersökningar. Resultatet blev de så kallade Örebroformulären.

Under de senaste tio åren har emellertid frågeformulär som metod, tillsammans med andra liknande metoder, blivit allt mer ointressant genom att det växt fram ökade insikter om svårigheterna att skapa en godtagbar empiri genom denna metod. De förhållanden under vilka den gamla metodiken fungerade finns inte längre.

I denna rapport beskriver vi våra överväganden och argument för dessa påståenden i termer av frågeformulär som kartläggningsinstrument för arbetsmiljöundersökningar. Argumenten är emellertid giltiga också för andra typer av undersökningar där man använder frågeformulär och för andra metoder som bygger på liknande principer, som exempelvis strukturerade intervjuer.

Den bärande idén bakom resonemanget är att anställda och medarbetare inte längre kan uppfattas som offer för en arbetsmiljö som de skall skyddas mot. De både kan och vill se sig som självständiga och aktiva aktörer som kämpar med att skapa esig en försörjning, som genom sitt arbete vill göra en insats för samhället och som har ett professionellt ansvar för vad man gör. Betraktar man dem bara som naiva informanter uppstår därför en stor mängd metodologiska problem som förvrider resultaten

Rapporten kan laddas ner som pdf här

___________________________________________

Från frustration till total utmattning – om brister, risker och krav i det moderna arbetslivet. Ett underlag för tillsynsarbete utarbetat av en arbetsgrupp vid arbetsmiljöinspektionen i Örebro

Rapporten har kommit fram som en följd av införandet av en ny inspektionsmetod – fokusinspektioner med vilken man kan upptäcka andra typer av arbetsmiljörisker än de som framkommit med andra metoder. En arbetsgrupp vi Arbetsmiljöinspektionen i Örebro har med utgångspunkt från de erfarenheter man fått i detta arbete skapat en ny psykosocial kartbild över brister, risker och krav i det moderna arbetslivet.

Rapporten har kompletterats med ett appendix där man sammanställt reaktioner och arbetsförhållanden som innebär risker och de åtgärder som man utifrån sina erfarenheter ser som konstruktiva för att motverka och åtgärda dessa.

Man räknar nu med att många tidigare arbetsmiljökartlläggningsmetoder, exempelvis enkäter, kommer att kompletteras med eller ersättas av något som liknar fokusinspektioner. I samband med att dessa nya kartläggningsformer introduceras kommer naturligtvis de resonemang som finns i denna bok att vara ett användbart underlag för djupare analyser och åtgärdsprogram.

Rapporten kan laddas ner som pdf här

____________________________________________

Att observera medvetandesprång – tankar med anledning av abonnemangsmötet i Göteborg 14.12.2001

av Bengt-Åke Wennberg

Vi är alla medvetna om att utvecklingen går i språng. Underligt nog räknar vi inte med detta i analyser, planer, utvärderingar och politiska resonemang. Den vanligaste evolutionära teorin utgår istället för att vi kan avgöra vad som kommer att hända genom att följa en trend och satsa på det som är mest framgångsrikt för tillfället.

Vi menar att denna tankefigur leder oss fel. Det är också andra faktorer som måste följas upp och tas hänsyn till. Vi använder bland annat satsningen i Karlskoga – den så kallade Karlskogavisionen – som ett i detta avseende avskräckande exempel.

Rapporten kan laddas ner som pdf här

_________________________________________

Tre samtal om cirklar

av Bengt-Åke Wennberg och Monica Hane

Under år 2000 genomförde vi ett antal fokusgrupper med erfarna verksamhetsledare i Studieförbundet Vuxenskolan (SV). Fokusgrupperna syftade till att klarlägga deras praktiska erfarenheter av folkbildningens pedagogik och hur de såg kopplingen av sin verksamhet till dagens samhälle.

Samtalen behandlade den klassiska studiecirkeln, studiecirkeln som länk mellan det personliga och det offentliga samt studiecirkelns material och det demokratiska samtalet.

I abonnemangsrapport 88, ”Folkbildningens pedagogik”, se nedan, diskuterar vi resultatat av ovanstående studier.

Rapporten kan rekvireras från monica.hane@samarbetsdynamik.se

_________________________________________

Folkbildningens pedagogik

av Bengt-Åke Wennberg och Monica Hane

Under år 2000 genomförde vi ett antal fokusgrupper med erfarna verksamhetsledare i Studieförbundet Vuxenskolan (SV). Fokusgrupperna syftade till att klarlägga deras praktiska erfarenheter av folkbildningens pedagogik och hur de såg kopplingen av sin verksamhet till dagens samhälle. I abonnemangsrapport 89, ”Tre samtal om cirklar”, se ovan, redovisas dessa samtal.

I denna rapport presenterar vi vår sammanfattning , inte bara av samtalen, utan också av andra samtal och resonemang inom SV såväl som kopplingen till forskning och andra källor som beskriver studiecirklar och folkbildning.

Rapporten omfattar exempelvis folkbildning som hantverk och tyst kunskap, studiecirklar som ett sätt att förverkliga folkbildningens ideal, deltagarna som medborgare, kunder eller klienter och pedagogisk utveckling i en idéburen organisation.

Rapporten kan rekvireras från monica.hane@samarbetsdynamik.se

_________________________________________

Horisontell kommunikation i vertikala organisationer – tankar om framtidens ledarskap

av Lisbeth Rydén

Rapporten tar utgångspunkt i en studie i en kommun som syftade till att belysa det existerande ledarskaps- och kommunikationsmönstret en – vertikal push-struktur – och ställa detta i relation till det ledarskap och den kommunikation som medarbetare förväntar sig och som behövs i framtiden – en mer horisontell och pull-struktur.

Rapporten avslutas med ett konkret praktiskt och egenupplevt exempel på en sådan kommunikationsstruktur.

Rapporten kan laddas ner som pdf här

_______________________________________

Praxis i praktiken – att förstå skapande pedagogik med hjälp av Aristoteles

av Maria Andrén

Alla professionellt arbetande personer har behov av att formulera sin egen verksamhet eftersom man är beroende av att omgivningen förstår vad det är man gör. Men man måste också själv utveckla sin egen förståelse av sitt eget görande.

Detta tillhör inte det lättaste eftersom de viktigaste principerna och lärdomarna ofta tillämpas ”självklart” och utan att man tänker på dem. De principer man tillämpar är därför ofta osedda både av en själv och andra.

Maria Andrén visar att i hennes försök att beskriva sitt område ”skapande pedagogik” har Aristoteles praxisbegrepp varit till stor hjälp. Hon illustrerar i denna rapport hur José Luis Ramírez resonemang i dennes doktorsavhandling kan få en mycket praktisk tillämpning i samtal om den egna professionaliteten. Rapporten är också en introduktion till vad som ofta kallas humanvetenskaplig handlingsteori.

Rapporten kan laddas ner som pdf här

_________________________________________

Mångfaldens potential – strategier för att göra orginalitet och kreativitet till en tillgång i arbetslivet

av Monica Hane och Bengt-Åke Wennberg

Rapporten har finansierats av Rådet för Arbetslivsforskning. Utgångspunkten för studien har varit en observation av en facklig företrädare, Galvarino Gallardo, där han på sin arbetsplats – en industri med en modern arbetsorganisation – kunde se att de arbetsgrupper som var heterogena ofta låg i topp på ”produktivitetslistan”.

Trots detta går företagets strategier ofta ut på att få homogena grupper. En mer precis beskrivning av vad som händer i de heterogena grupperna skulle vara en hjälp för berörda i företaget att förstå mekanismerna och därmed få bättre underlag för framtida beslut om rekrytering, utbildning med mera.

Utgångspunkten för studien var till en början att lyfta upp de faktorer som bidrog till att just de heterogena grupperna fungerade så bra. Under arbetets gång har fokus delvis ändrats, då de data som framkommit pekar på att det inte är heterogeniteten i sig som skapar produktiviteten, utan det faktum att man har lyckats ta vara på den potential heterogeniteten (mångfalden) har.

Rapporten beskriver hur dessa strategier för att ta vara på mångfalden ser ut och vilken roll de har i och för det moderna arbetslivet.

Rapporten kan laddas ner som pdf här

_________________________________________

UGL – en nygammal kurs som förbereder chefer för IT-åldern?

av Bengt-Åke Wennberg

Den nya IT-tekniken medför stora möjligheter att skapa snabbare, flexiblare, precisare och mer effektiva system. Det handlar om produktivitetsvinster som kan mätas i tiopotenser. Samtidigt hopar sig helt nya problem och frågor när det gäller ledning och organiserande.

Detta har stått klart för Försvarsmakten sedan länge. För att skapa utbildningar som förbereder cheferna för detta utvärderar man därför nu alla aktuella utbildningar i ledarskap – däribland den typ av ledarskapskurser som går under namnet UGL.

Detta material är en dokumentation av ett samtal med Benny Eriksson – ansvarig för UGL inom Försvarshögskolan och är ett av många underlag inför den omriktning av ledarskapsutbildningen man står inför. Rapporten ger en god bild av dagens inrikting av UGL, de ambitioner man har och de resultat man tycker sig ha uppnått.

Rapporten kan laddas ner som pdf här

_________________________________________

Forskning för praktiker om praktiken – om grunden för vetenskaplig metod och om metoder på vetenskaplig grund

av Bengt-Åke Wennberg och Monica Hane

Under senare tid har vi kommit att allt mer engagera oss i frågan hur man skall kunna medverka till ett brobygge mellan praktikens frågor och den relevanta forskningfronten.

I en tid då allt fler av oss upplever sig frustrerade och oförstådda av experter och makthavare blir det av avgörande betydelse att sprida en förmåga att kommunicera även det ”tysta vetande” som många kunniga praktiker bär på. En nyckel i detta brobygge är att sprida vissa grundläggande kunskaper om vetenskaplig metod även utanför det rena forskarsamhället.

I ”Forskning för praktiker om praktiken” resonerar vi utifrån de frågor vi stött på, i vårt arbete om vetenskaplig metodik för praktiker, om den roll vetenskaplig metod skulle kunna spela för praktikens frågor. I samband med detta presenteras en mängd olika klassiska forskningsupplägg samt deras respektive för- och nackdelar, vilka områden de lämpar sig för etc.

Ett av huvudresultaten av detta arbete är att klassisk forskning, i dess objektivitetsträvande mening, har visat sig allt mindre lämpad för de allt mer sociala och tvärvetenskapliga studier som praktikens brännande frågor idag kräver.

I denna rapport skisseras därför också hur man med vetskap om det omöjliga i en distanserad forskarroll, ändå kan producera relevanta och trovärdiga data. Som praktiskt exempel härpå har vi inkluderat vårt arbete med s.k fokusgrupper.

Rapporten kan laddas ner som pdf här

_________________________________________

Onda cirklar kan brytas: dokumentation från ett arbetsseminarium kring psykosocial ohälsa mellan forskare och praktiker

av Bengt-Åke Wennberg och Monica Hane

Hela det svenska arbetslivet genomgår idag omfattande strukturomvandlingar. Företagen känner sig pressade av konkurrens utifrån, och villkoren för den offentliga sektorn har förvandlats från tillväxt till kraftiga nedskärningar. Allt färre tvingas arbeta allt mer och rapporterna om utbrändhet, överbelastning och ohälsa kommer i allt stridare strömmar.

Denna trend av ökande sjukskrivningar hos Försäkringskassan och de psykosociala problem som Yrkesinspektionen uppmärksammat gjorde att frågan om ”vår tids sjukdomar och psykosociala problem” under våren 1998 väcktes i den regionala samverkansgruppen i Örebro län. Ett samverkasnprojekt inleddes därför som syftade till att kartlägga bilden i Örebro län. Resultaten av denna kartläggning ville man senare få belysta av forskarsamhället inom området. Den 2 november träffades man därför på Loka Brunn, Grythyttan för att under en heldag – forskare och praktiker – tillsammans resonera kring dessa frågor.

I denna dokumentation har vi sedan fångat, tolkat och strukturerat vad som sades under denna dag; dels som en utförlig minnesanteckning för de som var med, men kanske framför allt som en möjlighet för de som inte hade möjlighet att delta att ändå få ta del av det mesta som sades. ”Onda cirklar kan brytas” utgör härigenom ett nytt exempel på hur konferenser och samtal kan dokumenteras och distribueras, inte bara som ren sammanfattning, utan upplyft ännu ett snäpp genom den kompetens vi själva bidragit till.

Rapporten kan laddas ner som pdf här

________________________________________

Lönsamhet och arbetsmiljö i magra organisationer

av Bengt-Åke Wennberg

Vår syn på arbetsmiljö och arbetets organisering befinner sig just nu i ett mycket omvälvande skede. Även om konjunkturerna pekar uppåt och arbetslöshetssiffrorna avtar har trycket ökat på de flesta verksamheter, bl.a genom den konkurrens den tilltagande globaliseringen medför. Kraven ställs på smalare organisationer, färre slack. Den tayloristiska produktionsfilosofin, med dess hårt funktionsspecialiserade hierarkier håller på att brytas upp.

Det paradoxala är dock att många av de åtgärder man vidtar för att reda ut problemen är just tayloristiska. Än mer än tidigare betonar man vikten av de rätta koncepten, rätt managementfilosofi etc, när det i själva verket är direkt i produktionen som den nödvändiga omställningen måste och kan ske. Endast där avgörs om den nödvändiga kollektiva kompetensen kan uppstå och vidmakthållas. Att inte förstå och erkänna detta leder till helt nya arbetsmiljörisker än de traditionella.

Galvarino Gallardo arbetade vid tiden för intervjun i Halmstad som facklig företrädare inom Albanykoncernen, och har lång erfarenhet av hur dessa processer slår ut i praktiken. Genom sitt kunnande inom forskningen på det här området är han dessutom ett inspirerande exempel på när forskare och praktiker kan förenas. Vi har därför försökt fånga de samtal vi fört tillsammans med Galvarino och därigenom konkretisera vad arbetslivets nya risker innebär och vad man som facklig företrädare lokalt kan medverka till för att i största möjliga mån säkra mänsklig växt och livskvalitet för sina medlemmar.

Denna rapport kan laddas ner som pdf här

________________________________________

Om skärningspunkten mellan horisontella och vertikala organiseringsprocesser

av Bengt-Åke Wennberg och Monica Hane

Så gott som alla verksamheter, offentliga som privata, står idag inför omfattande förändringar. Omvärlden förändras på sätt som gör gamla sätt att tänka och agera kring organisation förlegade. Småskaliga lösningar och lokal flexibilitet krävs mer och mer. I värsta fall kan då fastklamrandet vid förlegade organisationsmodeller inte bara vara improduktivt, utan rent av kontraproduktivt.

Utifrån begreppsparet vertikalt – horisontellt skiljs det förlegade från det som måste komma. Den önskvärda övergången är dock inget som sker över en natt utan vertikala processer kommer säkerligen leva kvar sida vid sida med de framväxande horisontella. Även på detta område är vanans makt stor och de flesta av oss är sedan länge inskolade i ett vertikalt tänkande. Många av de nya, ofta amerikanska, koncept som ständigt importeras för att motsvara det behov av förändring som många upplever idag, är i själva verket en återgång till tron på den starke ledaren.

Vid försvarshögskolans KLLOK 99 (Kurs i Ledarskap för Ledare och chefer i Organisationer och Krigsförband) togs tillfället i akt att studera organiseringsprocesser i praktiken. Inom kursens ramar genomfördes en konkret och äkta demonstration av ett sk utforskande partnerskap (för närmare beskrivning se abonnemangsrapport 64: Focus Groups). Den här gången gällde det den för hela gruppen aktuella frågeställningen hur kollektivets förväntningar på ledning, ledar- och följarskap förändrades under kursens gång.

Studien ingick i ett kursmoment i den obligatoriska delkursen ”forskningsmetodik med relevans för noderna studier inom ledarskapsämnet”, och ligger således väl i linje med det arbete vi just nu driver kring vetenskaplig metodik i praktiken som kommer att beskrivas i en kommande abonnemangsrapport.

Rapporten kan laddas ner som pdf här

_______________________________________

Att skapa socialt kapital

av Bengt-Åke Wennberg

Små och medelstora företag har sedan länge stått i fokus i svensk och europeisk tillväxtdiskussion. Nyckeln till framtida tillväxt och produktivitetsökning sägs ligga i dessa mindre företag. Receptet enligt klassisk nationalekonomi blir därför att stimulera nyetableringar t.ex genom gynsamma räntevillkor, avgiftsbefrielse i startskedet etc.

Kjell Lundh har på uppdrag av NUTEK arbetat med att starta upp sk Företagspooler, dvs ett slags lokalt samarbetsorgan för småföretag. Avgörande för om sådana, liksom större nyetableringar på orten, lyckas har dock visat sig vara något helt annat, en faktor ”X”. Detta spår inom forskningen har benämnts ”socialt kapital”, och är inget som liksom räntor kan beslutas ovanifrån, utan något som måste genereras och underhållas lokalt.

Den 28.10.1999 samlades en liten grupp i Stockholm för att med utgångspunkt i Kjell Lundhs arbete samtala om faktor X. ”Att skapa socialt kapital” är ett samtalsunderlag, och innehåller som sådant 12 viktiga aspekter på ”socialt kapital”, som Kjell Lundh uppmärksammat i sitt praktiska arbete.

Rapporten kan laddas ner som pdf här

_______________________________________

Processer som slår ut respektive integrerar oss i arbetslivet

av Monica Hane

Kvinnor är en särskilt utsatt grupp i dagens arbetsliv. De drabbas allt oftare av symptom som tillhör det nya arbetslivets arbetsskador som exempelvis trötthet och värk och smärta i leder och muskler. De sliter hårt. De tar stort ansvar för barn och familj och har redan innan de blir sjuka en ganska svag ekonomi. De som har ett sk arbetshandikapp av någon form – även ganska lindriga funktionshinder – har mycket svårt att hitta ett arbete. Arbetslösheten bland invandrarkvinnor är stor trots att många i denna grupp startar eget företag.

Samhället satsar stora resurser på denna grupp. Trots detta är resultaten magra. Denna rapport, som bygger på intervjuer med sex personer och deras olika handläggare inom institutioner, kommuner och sjukvård, visar vilka processer som mot de inblandades vilja driver dessa sex personer allt längre bort från möjligheten att få ett arbete.

Rapporten kan laddas ner som pdf här

____________________________________

Uppföljning av SME (Small-Medium-Enterprises)-pooler

av Monica Hane och Bengt-Åke Wennberg

Näringslivet ändrar struktur. Stora företag blir allt större. De blir också färre och de försörjer ett allt mindre antal människor. Storföretagen är därför inte längre de samhälleliga drivkrafter de en gång var. Denna rapport är en utvärdering av ett alternativt sätt att arbeta för små företag som med hjälp av detta kan stå upp mot de stora företagen.

Tyvärr är insikten om dessa möjligheter liten både hos företag, statsmakter och kunder (som ofta är storföretag). Genom att stora söker stora är möjligheten för de innovativa och framåtsyftande spjutspetsföretag som vi här intervjuat att överleva i stort sett obefintlig. Detta trots att de genom nätverk och kreativt samarbete ger både bättre priser, bättre kvalitet och säkrare leveranser än motsvarande stora företag.

Rapporten kan laddas ner som pdf här

_________________________________________

Kursbok 1

av Bengt-Åke Wennberg och Monica Hane

1998 genomförde vi en kurs på Grundsund där vi presenterade de nya utgångspunkter för att samtala om sociala skeenden som vi då arbetat fram och som vi senare använt för att beskriva och systematisera erfarenheter från goda exempel som visat sig vara både effektiva och erbjudit en god arbetsmiljö. I denna första sammanfattning finns i stort sett alla de nya utgångspunkter vi senare vidareutvecklat nämnda.

Vid denna tid trodde vi och andra att de goda exempel och de resonemang vi senare har fört fram skulle medföra att arbetslivet och samhället förändrade sig i denna riktning. Så har inte blivit fallet. Skälet till detta har vi haft anledning att återkomma till i många senare skrifter och bloggar.

Kursboken kan laddas ner som pdf här

_____________________________________________

Från järnverk till nätverk

av Bengt-Åke Wennberg och Monica Hane

En resa i Bergslagen förbi nedlagda industrier och gapande tomma fönsterrader i till synes fullt användbara bostadshus är tillräckligt för att förstå den stora betydelsen av att finna nya vägar för regional utveckling. Därtill kommer förstås alla öde idustrilokaler där utrustning och maskiner slumpats bort och försvunnit som en möjlighet för regionens innevånare att försörja sig.

Denna rapport bygger på vår erfarenhet sedan mer än trettio år av denna problematik där vi engagerat oss i olika så kallade småföretagssatsningar. Dessa är förunderligt lika från decennium till decennium och verkar ha mycket liten betydelse för den utveckling de vill främja. Ett skäl är att de bygger på ett hierarkiskt storföretagstänkande.

I denna rapport har vi försökt skissa ett alternativ utifrån några samtal med olika representanter för små innovativa och framåtsyftande företag som inte vill bli stora men som vill kunna konkurrera med de stora i samverkansformer som består av nätverk.

Denna rapport kan laddas ner som pdf här

_________________________________________

Kurt Lewin – His dynamic and Field Models in Contemporary Research

Dorothy Stock Whitaker och Galvin Whitaker har utvecklat Kurt Lewins grundläggande arbeten. Deras ansats bygger på att beskriva interaktiva skeenden med hjälp av en inriktning av forskningen som fukuserar på ett partnerskap mellan forskare och de som berörs. Syftet med forskningen är att de man samverkar med får en större förståelse för sin pågående verksamhet och själva kan ta ansvar för att ändra den. Rapporten beskriver framväxten av det dorothy och Galvin kom att kalla Partnership Research och demonsterar bland annat hur man i ett sådant arbete kan använda ”force field analyser” och ”solutional space”.

Rapporten kan laddas ner som pdf här.

_________________________________________

Vägen till en rikare arbetsgemenskap

I vårt kunskapsabonnemang har deltagarna på våra utvecklingsdagar om och om igen tagit upp frågan om hur man kan snabba upp inträdesprocesser. Med inträdesprocesser menar vi då tiden från det att en person som är okänd med en viss verksamhet blir produktiv och också accepterad som fullvärdig och respekterad av andra medarbetare i gemenskapen.

Ett företag som länge brottats med detta problem var Albany Nordiskafilt i Halmstad som tyckte att man prövat allt för att skapa en bättre situation och ökad arbetsgemenskap med sina många invandrare. Problemet förvärrades av att många av dem talade mycket dålig svenska. De kurser man erbjöd hade inte räckt till. Det var ofta svårt för medarbetarna att avsätta den tid och kraft som behövdes för att nå resultat.

I samarbete med Albany Nordiskafilt startade vi därför ett kunskapsprojekt som syftade till att konkret på plats demonstrera effektiva lärprocesser. I detta lärprojekt användes det pedagogiska arbetssättet suggestopedi. Kursen leddes av Karin Eklund med Lotta Viktor som följeforskare och aktiv medarbetare. I denna rapport har Lotta Viktor dokumenterat sina personliga erfarenheter av arbetet. Vi har i andra texter tillsammans med Karin Eklund fördjupat oss i det suggestopediska arbetssättet.

Rapporten kan laddas ner som pdf här

_____________________________________

Win-lose and Win-win Interactions and Organisational Responses to Scarcity

av Galvin Whitaker

Med utgångspunkt från studier av ett antal framgångsrika alternativa samarbetsformer har Galvin Whitaker i denna rapport kunnat observera två kvalitativt olika handlingsalternativ när det gäller att hantera och effektivt ta tillvara på de allt mer begränsade resurserna som står organisationer till buds.

Den traditionella varianten känns igen på en visserligen allt plattare organisation men också mer kontroll och mer specificerade instruktioner, mer rapportering, fler inspektioner och allt mer omfattande utvärderingar.

De alternativa arbetssätten känns igen på det motsatta förhållandet; människorna i organisationen erbjuds valmöjligheter i sitt arbete och kontrolleras i mindre utsträckning, de uppmuntras att utnyttja samarbetets potentialer snarare än att dränera sin energi på att konkurrera med varandra.

”The mainstream response” bygger på att någon vinner ”the power to make decisions in organisational and manageriaI transactions” på de andras bekostnad. De alternativa arbetssätten bygger på att alla berörda ges möjlighet att bidraga till den önskade samordningen och flexibiliteten.

Varför väljer då inte alla det senare alternativet som är överlägset i effektivitet? För att åstadkomma ett vinna-vinna-samspel krävs en ny managementteori och en ny samordningskunnighet – interactive management.

Den engelska versionen kan laddas ner som pdf här

Den svenska versionen i översättning av Lennart Carlsson kan laddas ner som pdf här